Ekonomiska orosmoln tornar upp sig över Sverige, samtidigt som alarmerande tecken från Kina kastar en skugga över den globala ekonomiska scenen.
Augusti präglades av förnyad ekonomisk osäkerhet, såväl inom som utanför Sveriges gränser. På det globala planet bidrog oroande konjunktursignaler från Kina, särskilt från fastighetssektorn, till ökad marknadsvolatilitet. Därutöver gjorde stigande amerikanska långräntor det svårare att motivera höga aktievärderingar och ökar finansieringskostnaderna för företag och hushåll med lån. Mot denna bakgrund sjönk globala aktier under månaden, där MSCI All Country World Index minskade 2,8 procent.
I början av augusti justerade kreditvärderingsföretaget Fitch ned USA:s kreditstatus från AAA till AA+ på grund av bekymmer kring landets skuldsättning och politisk osäkerhet. Överraskande nog hade detta dock initialt en tämligen liten påverkan på de amerikanska statsobligationsräntorna, vilka i stället steg senare under månaden tack vare starkare ekonomisk statistik än förväntat.
I skarp kontrast till USA visar Euroområdets ekonomiska utsikter tydliga tecken på avmattning. Trots en BNP-tillväxt på 0,3 procent för andra kvartalet 2023 pekar flera indikatorer på fortsatta problem i Europa. Inköpschefsindexet (PMI) för augusti sjönk till 47, vilket är den lägsta nivån sedan 2012 om man exkluderar pandemimätningarna.
Hemma i Sverige ser det ännu värre ut med ett dalande ekonomiskt stämningsläge. Det är framför allt tjänstesektorn och hushållen som just nu ser allt mörkare på framtiden, enligt Konjunkturinstitutets barometerindikator för augusti. Barometerindikatorn, som mäter det sammanvägda ekonomiska humöret i Sverige, sjönk till 85,2, vilket är klart under genomsnittsvärdet 100. Om vi bortser från pandemisiffrorna måste vi backa bandet till eurokrisens dagar för att hitta motsvarande nivåer.
Den dystra bilden bekräftas av faktiska BNP-siffror från SCB. Det andra kvartalets BNP minskade med 0,8 procent jämfört med det föregående kvartalet, enligt säsongsrensade siffror. Givet den rådande situationen finns det mycket litet som talar för en snar vändning. Trots denna dystra bild överväger Riksbanken en räntehöjning vid sitt nästa möte den 21 september, ett beslut som kan ifrågasättas givet situationen.
Svensk ekonomi har uppenbart pressats hårt av den senaste tidens räntehöjningar från Riksbanken, vilket har lett till ökad recessionsoro. Många analytiker undrar hur långt Riksbanken kommer att driva sin åtstramande politik innan man anser att målet är uppfyllt. Med tanke på situationen bör man kanske snart överväga att finna andra strategier för att komma till rätta med inflationen.
Bilden av Kina som en global tillväxtmotor håller på att flagna mot bakgrund av den senaste tidens ekonomiska motgångar. Fastighetssektorns nedgång, kombinerat med svagare konsumtion och minskade företagsinvesteringar, markerar en signifikant omprövning av landets ekonomiska styrka. Den omfattande skuldsättningen inom den privata sektorn, särskilt bland fastighetsutvecklare, visar hur ömtåliga vissa delar av den kinesiska ekonomin har blivit. Kinas ekonomiska svårigheter kommer otvivelaktigt att lämna avtryck på den globala ekonomin, vilket understryker vikten för investerare att hålla ögonen öppna inför dessa förändringar.
När man vid placeringshorisontens slut ser vilka tillgångar som presterat bäst är det lätt att vara efterklok. I våra placeringar med smart allokering bestäms underliggande tillgångars portföljvikter först på placeringens slutdag, vilket gör att man kan dra nytta av marknadens faktiska utveckling - som att vara efterklok redan idag.
Oktober har kännetecknats av hög volatilitet och spretiga aktiemarknader. Strivos diskretionära portföljer har utvecklats hyggligt och gått bättre än respektive jämförelseindex, som sjunkit något. Balanserad har ökat med 0,8 procent, Offensiv med 0,6 procent och Aggressiv med 0,5 procent.
Strivos experter skräddarsyr placeringar utifrån rådande marknadsläge och utvecklar innovativa strukturer för att ge investerare bästa möjliga villkor. I vår senaste emission, 2024:7, har vi valt en struktur där vissa placeringar är kapitalskyddade i en annan valuta än svenska kronor (SEK), nämligen norska kronor (NOK). Men varför har vi egentligen valt att kapitalskydda vissa placeringar i NOK?