December bjöd på en volatil aktiemarknad, lägre inflationssiffror än väntat samt ett uteblivet tomterally. Centralbankerna fortsätter att dra i handbromsen samtidigt som ränteprognoserna skruvas upp.
Den svenska inflationen enligt KPIF uppgick i november 9,5 procent mätt på årsbasis. Även om detta är en ökning från föregående månad (9,3 procent) var siffran alltjämt lägre än analytikerkårens genomsnittliga förväntan, som låg på 9,7 procent. På motsvarande sätt kom den amerikanska inflationen in lägre än väntat, 7,1 procent jämfört med förväntade 7,3 procent. Dessa siffor genererade stora svängningar åt båda håll och aktiemarknaderna har fortsatt vara volatila genom hela december.
Den amerikanska centralbanken Fed höjde som väntat räntan med 50 punkter till intervallet 4,25 – 4,50 procent vid sitt decembermöte. Centralbankschefen Jerome Powell kommunicerade tydligt att man kommer fortsätta hålla fokuset på att bekämpa inflationen tills jobbet är klart. Signalerna om att Fed kan komma att sänka takten ytterligare i februari togs emot med skepticism och prognoserna för räntetoppen skruvades upp till över 5 procent.
De svenska storbankerna skruvar upp sina prognoser gällande Riksbankens styrränta och förväntar sig nu en höjning på 50 baspunkter i februari. Det skulle innebära en svensk styrränta på 3 procent.
Stigande BNP-siffror från både USA och Europa för det tredje kvartalet tyder på en relativt motståndskraftig efterfrågan. Statistikskörden har på vissa håll föranlett en försiktig optimism om att ekonomin kanske trots allt kan mjuklanda – inte bara i USA utan också i Europa. Oavsett utfall kan vi inom kort förvänta oss faktiska, realekonomiska, effekter av räntehöjningarna.
Kina har under december fortsatt med sin återöppningskampanj vilket har bidragit till stigande aktiekurser runt om i regionen. Kontrasten till den tidigare så stenhårda nolltoleranspolicyn mot covid-19 kunde knappast varit större, i synnerhet i ljuset av de just nu skenande smittotalen i landet.
På tal om Kina har det under månaden kommit signaler om produktiva möten och återupptagna samarbeten mellan stormakterna Kina och USA, något som även detta bidrar till ökad optimism bland investerare.
Strax innan julhelgen justerade Bank of Japan oväntat ränteintervallet för den tioåriga statsobligationen från 0,25 till 0,50 vilket skapade viss oro på räntemarknaden.
Även om ”tomterallyt” uteblev finns förhoppningar om en starkare tillgångsmarknad framgent. I en nyligen publicerad rapport med titeln ”A bad year for the economy, a better year for markets” spår storbanken J.P. Morgan att 2023 kan komma att bli ett gynnsamt år för såväl aktier som obligationer. Man argumenterar för att en stor del av den makroekonomiska problematik vi nu står inför redan mer än väl är prissatt i marknaden och att värderingarna därför ser attraktiva ut. Störst potential menar man finns på tillväxtmarknaderna samt hos klimatrelaterade aktier. Som ytterligare stöd för sin tes lyfter man faktorer som fallande inflationssiffror, en normaliserad kinesisk ekonomi, samt argument som talar för en mild recession i den utvecklade världen.
Mars präglades av kraftigt ökade geopolitiska spänningar efter USA:s och Israels anfall mot Iran, vilket utlöste breda fall på de globala aktiemarknaderna och stora rörelser i räntor och råvarupriser. Samtidigt har stigande energipriser och störningar i globala försörjningskedjor ökat risken för ett mer långvarigt stagflationsscenario – ett läge som marknaden haft svårt att prissätta och som bidragit till den höga volatiliteten.
Ta en titt på hur handeln sett ut bland våra kunder senaste månaden, med fokus på populära aktier, fonder och trender.
Lär dig hur fondavgifter fungerar och vad de faktiskt kostar. Vi förklarar förvaltningsavgift, fondprovision och förmedlingsavgift – och hur Strivos modell skiljer sig från traditionella banker