Joakim Sandén
Starka makrosiffror från USA och Europa pressar upp marknadsräntorna samtidigt som osäkerheten kring konjunkturbilden ökar. Den svenska ekonomin håller på att hamna på efterkälken. I Kina börjar effekterna av landets återöppning synas i statistiken.
Att goda nyheter just nu är dåliga nyheter för börsen har i februari varit tydligt. Motståndskraftig makrodata på båda sidor av atlanten pressar upp marknadsräntorna och spär på osäkerheten. Att lågkonjunkturen kanske inte är lika nära förestående som man tidigare räknat med innebär att investerarkollektivet måste justera ner sina förväntningar på framtida räntesänkningar. Detta var något som pressade börserna märkbart under månadens andra hälft.
Samtidigt ökar trycket på att centralbankerna ska strama åt penningpolitiken ytterligare. I skrivande stund indikerar prissättningen på räntemarknaden att ECB höjer räntan till 4 procent fram mot det tredje kvartalet, samt att Federal Reserves styrränta ska toppa någonstans kring 5,5 procent.
I både USA och EMU-området klättrade inköpschefsindex för såväl industri som tjänstesektor över 50-nivån, som enligt tumregeln utgör gränsen mellan tillväxt och nedgång. För USA:s del syns ännu inte heller någon avmattning på arbetsmarknaden, där jobbsiffrorna fortsätter att överraska på uppsidan.
Den positiva bilden avspeglas emellertid inte i Sverige, där de mörka molnen tvärt om hopar sig över ekonomin. Även om inköpschefsindex för den industrin stod still i februari noterades en kraftig nedgång i svenskt tjänste-PMI. Tjänsteindustrins inköpschefsindex sjönk från 51,0 i januari till 45,7 i februari, vilket är den lägsta nivån på två år.
Den dystra bilden bekräftas av nya (och den här gången definitiva) BNP-siffror för det fjärde kvartalet 2022. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) sjönk Sveriges BNP med 0,9 procent under fjolårets tre sista månader. Utfallet var betydligt sämre än förväntat, då analytiker hade förutspått en nedgång på 0,6 procent. SCB skriver att minskningen märks i flera delar av ekonomin, med tydligast nedgångar i företagens investeringar och hushållens konsumtion.
Även EU-kommissionen pekar ut Sverige som ett sorgebarn och spår att den svenska ekonomin kommer gå sämst av samtliga 27 medlemsländer i år. Enligt prognosen väntas Sveriges BNP krympa med 0,8 procent under 2023. Svenskarnas höga skuldsättningsgrad tillsammans med en tradition av rörlig ränta på bolånen pekas ut som riskfaktorer som kan innebära att hushållen måste dra ner på sin konsumtion.
Den kinesiska återöppningen börjar nu på allvar synas i statistiken. Inköpschefsindex för industrin steg i februari till 52,6, upp från 50,1 i januari. Siffran som kommer från den nationella statistikbyrån bekräftas även av Caixin och S&P Global, vilket tyder på en bred och robust uppgång. Utvecklingen förväntas innebära positiva effekter även utanför Kina, så som för handelspartners i Asien, Nordamerika och Europa. Detta är naturligtvis positivt utifrån ett krasst tillväxtperspektiv. Å andra sidan kan det riskera att förvärra inflationsproblematiken.
När man vid placeringshorisontens slut ser vilka tillgångar som presterat bäst är det lätt att vara efterklok. I våra placeringar med smart allokering bestäms underliggande tillgångars portföljvikter först på placeringens slutdag, vilket gör att man kan dra nytta av marknadens faktiska utveckling - som att vara efterklok redan idag.
Oktober har kännetecknats av hög volatilitet och spretiga aktiemarknader. Strivos diskretionära portföljer har utvecklats hyggligt och gått bättre än respektive jämförelseindex, som sjunkit något. Balanserad har ökat med 0,8 procent, Offensiv med 0,6 procent och Aggressiv med 0,5 procent.
Strivos experter skräddarsyr placeringar utifrån rådande marknadsläge och utvecklar innovativa strukturer för att ge investerare bästa möjliga villkor. I vår senaste emission, 2024:7, har vi valt en struktur där vissa placeringar är kapitalskyddade i en annan valuta än svenska kronor (SEK), nämligen norska kronor (NOK). Men varför har vi egentligen valt att kapitalskydda vissa placeringar i NOK?