Semestermånaden juli har passerat innehållandes centralbanksmöten och nya tillväxtdata. Börsmånaden blev en positiv sådan då marknaden nu börjat prisa in framtida räntesänkningar.
Att juli månad innebär ledighet för många är något som tenderar att speglas i marknaden. I år kom dock juli att bli särskilt intressant. Kapitalmarknaderna har, likt årets tidigare månader, framför allt präglats av höga inflationssiffror, recessionsoro, och riksbanksmöten. Ökade förväntningar på en möjlig vändning av Fed resulterade emellertid i att risktillgångar presterade väl under månaden.
Den globala realekonomin har börjat känna av såväl den verkliga effekten av hög inflation som centralbankernas försök att stävja densamma. Recessionsrisken har ökat i Europa och USA är tekniskt sett redan i en recession. Samtidigt kom inflationsdata in på fortsatt mycket höga nivåer världen över. För svensk del kom KPIF för juni månad in på 8,5 procent på årsbasis, vilket är den högsta inflationstakten sedan 1991. Prisförändringen mellan maj och juni uppmättes till hela 1,2 procent. För USA kom den totala inflationen in på 9,1 procent för juni och prisförändringen exklusive livsmedel och energi landade på 5,9 procent. Båda siffor var över estimaten.
Juli innehöll två intressanta centralbanksmöten, Fed och ECB. I ljuset av den ihållande inflationen stod givetvis räntehöjningar på agendan. Europeiska centralbanken beslutade att höja samtliga tre räntor med 50 baspunkter under deras möte den 21 juli. Höjningen, som var den första sedan april 2011, var till stor del förväntad och därmed inprisad av marknaden. Förändringen innebär att inlåningsräntan (”deposit rate”) nu åter befinner sig på 0 procent. Detta efter att ha varit negativ sedan juni 2014.
Fed höjde precis som föregående månad med 75 baspunkter. Även detta besked var helt i linje med förväntningarna. Under mötet kommunicerade Powell att storleken på höstens räntehöjningar är beroende av inkommande data framöver. Med hänsyn till detta uttalande, tillsammans med den allt svagare amerikanska tillväxtdatan, reagerade marknaden med att prisa in räntesänkningar från Fed redan nästa år. Detta resulterade i en positiv rörelse bland framför allt riskfyllda tillgångar, såsom globala tillväxtaktier.
För aktiemarknaden innebar juli därmed en viss återhämtning. Volatiliteten kom ned något och VIX avslutade månaden på drygt 21 punkter vilket är ca 7 enheter ned sedan slutet av juni. S&P500 gjorde sin bästa månad sedan slutet av 2020, och avlutade månaden upp ca 9,1 procent. Stockholmsbörsens breda index OMXSPI avslutade upp hela 10 procent.
Till sist några ord om Kina. Landet fortsatte att brottas med Omicron-utbrottet och nya nedstängningsåtgärder vidtogs i flera städer. Kinesisk makrodata överraskade på uppsidan med BNP för andra kvartalet som kom in på 1,0 procent på årsbasis.
När man vid placeringshorisontens slut ser vilka tillgångar som presterat bäst är det lätt att vara efterklok. I våra placeringar med smart allokering bestäms underliggande tillgångars portföljvikter först på placeringens slutdag, vilket gör att man kan dra nytta av marknadens faktiska utveckling - som att vara efterklok redan idag.
Oktober har kännetecknats av hög volatilitet och spretiga aktiemarknader. Strivos diskretionära portföljer har utvecklats hyggligt och gått bättre än respektive jämförelseindex, som sjunkit något. Balanserad har ökat med 0,8 procent, Offensiv med 0,6 procent och Aggressiv med 0,5 procent.
Strivos experter skräddarsyr placeringar utifrån rådande marknadsläge och utvecklar innovativa strukturer för att ge investerare bästa möjliga villkor. I vår senaste emission, 2024:7, har vi valt en struktur där vissa placeringar är kapitalskyddade i en annan valuta än svenska kronor (SEK), nämligen norska kronor (NOK). Men varför har vi egentligen valt att kapitalskydda vissa placeringar i NOK?