Makrokommentar juni

Tittar vi på stockholmsbörsen kan vi se att det endast är Large Cap-listan som har positiv utveckling för i år, medan Mid- och Small Cap-listorna är negativa. Vid en överblickande analys ser vi att det är stora bolag inom industri och verkstad, som gynnas av den svaga kronan, som har gått starkt. Medan fastighetsbolag och kapitalintensiva bolag över lag har en svagare utveckling.

Den svenska kronan har fortsatt att försvagas i juni. Under midsommarveckan nådde EUR/SEK en ny rekordhög notering på 11,78 SEK. En stor orsak är fortsatt den svenska fastighetssektorn som inte minst oroar utländska investerare. Enligt vissa medier finns det en oro bland utländska investerare att även de svenska bankerna kan drabbas negativt av fastighetssektorn, vilket får exempelvis aktörer som tyska pensionsjättar att sälja av svenska obligationsinnehav och skapa säljtryck på kronan. I dagsläget pekar däremot valutaprognoserna för andra halvan av året mot en stärkt krona med lägre kurser mot både euron och dollarn.

Riksbanken höjde reporäntan som väntat med 25 punkter i juni, även om det inför räntebeskedet växte en viss osäkerhet om det inte till och med skulle bli en dubbelhöjning med 50 punkter. Riksbanken valde samtidigt att öka hastigheten av den kvantitativa åtstramningen genom att öka försäljningen av statsobligationer från 3,5 miljarder till 5 miljarder per månad, vilket även kan ses som ett ytterligare stöd till kronan. Riksbanken höjde också sin räntebana till strax över 4 procent, vilket indikerar att åtminstone en ytterligare höjning är att vänta under året. Aktiemarknaden handlades oförändrad efter beskedet vilket indikerar på att det inte innehöll några större överraskningar. Däremot försvagades kronan ytterligare under samma dag och EUR/SEK printade ännu en ny toppnivå på 11,83.

Det som talar emot en stärkt krona är om vi får se fortsatta räntehöjningar från både USA och ECB i sommar, medan Riksbankens nästa räntebesked kommer först den 21 september. I detta scenario skulle den svenska kronan ”halka efter” och både USD och EUR skulle få fundamentalt stöd av penningpolitiken att fortsätta stärkas.

För den amerikanska centralbankens del lämnade Fed räntan oförändrad i juni, vilket är första pausen efter 15 månader av kontinuerliga räntehöjningar. Fed-chefen Jerome Powell kommenterade att man vill avvakta och se vilka effekter tidigare höjningar får. Samtidigt betonade Powell att centralbanken är fortsatt fokuserad på att finna rätt räntenivå för att nå inflationsmålen. Vidare guidade han att fortsatta höjningar kan bli aktuellt igen så snart som i juli, men att inget är bestämt ännu. I samband med räntebeskedet skruvade Fed upp sina tillväxtprognoser för året från i mars, där man nu spår en högre tillväxt än tidigare förväntat. Anledningen till detta är makroekonomiska siffror som har varit förvånansvärt motståndskraftiga på områden som bland annat arbetslösheten, detaljhandeln samt inköpschefsindexet PMI. Av att tolka marknadsreaktionerna så tycks inte marknaden räkna med några höjningar från Fed under sommaren.

Under juni har storbankernas analytikerkårer ökat allokeringsrekommendationerna mot aktier. Från tidigare undervikt och nu senast neutral allokering ser vi nu rekommendationer på övervikt hos några av bankerna, vilket vi inte har sett sedan början av 2022. Samtidigt kliver vi in i en rapportsäsong kombinerat med en sommarhandel på börsen som historiskt har inneburit lägre volymer och således tendenser till högre volatilitet. Kanske kan denna sommar bjuda på en något högre aktivitet på börsen.