Joakim Sandén
Ännu en volatil börsmånad har passerat där investerare letar efter tecken på en inflationstopp. I Sverige backar bostadspriserna i takt med att Riksbanken drar i handbromsen.
Börsmånaden maj inleddes med fortsatta nedgångar och samma negativa sentiment som tidigare i år. Under senare delen av månaden kom så en efterlängtad uppåtrekyl, då aktiemarknaden fick stöd av stabiliserade marknadsräntor och åtminstone en tillfälligt lättad inflationsoro. Flertalet börser, inklusive den svenska, stängde till sist månaden kring nollan.
Även om huvudtemat fortfarande handlar om inflation och stigande räntor har diskussionen i framför allt USA utvecklats till att handla om huruvida inflationen är på väg att toppa.
Backar vi bandet till när Fed, i början av månaden, höjde räntan med de av marknaden helt förväntade 50 punkterna skedde inga större rörelser på vare sig aktie- eller räntemarknaden. För kommande två möten prisar marknaden nu in två räntehöjningar om 50 punkter vardera. Powell är alltjämt tydlig med att Fed kommer fortsätta bekämpa inflationen med hjälp av räntehöjningar, även om det delvis måste ske på bekostnad av den historiskt låga arbetslösheten.
Vad som händer bortom julimötet tolkar marknaden som desto mer oklart och beror såklart på den ekonomiska utvecklingen. Av den något spretiga data som kommit in i maj är det svårt att måla upp en enhetlig bild och dra några slutsatser. Å ena sidan föll amerikanska industriindikatorer i maj till nivåer som historiskt har varit liktydigt med avstannande eller till och med fallande aktivitet. I kontrast till detta står en mycket stark arbetsmarknad som bidrar till att stötta konsumtionen.
Även om den amerikanska inflationen fortsatt är mycket hög vittnar färska PCE-siffror om en liten tillbakagång på månadsbasis. Huruvida detta faktiskt innebär att inflationen har toppat är för tidigt att säga, men bara det faktum att den inte överraskade på uppsidan utlöste lite av ett lättnadsrally på börsen.
Till följd av bland annat osäkerheten kring konjunkuren och möjligheten till att inflationen nått sin topp har uppgången i den amerikanska tioårsräntan avstannat och har under maj handlats relativt stabilt.
Kriget i Ukraina fortgår och Ryssland kontrollerar nu en femtedel av landets territorium. Efter flera veckors förhandlingar meddelade EU-kommissionen den 30 maj att man kommit överens om ett importförbud för rysk olja som levereras med skepp. Totalt omfattar importförbudet omkring 70 procent av den ryska oljeexporten till EU. Även om Ryssland på kort sikt kan hantera stoppet genom ökad export till länder som Kina och Indien beskrivs det som ett mycket hårt slag mot den ryska ekonomin, eftersom EU som exportmarknad är svår att ersätta.
Krigets effekter på europeiska energi- och livsmedelspriser är tydliga. I maj lyfte konsumentpriserna i eurozonen till rekordhöga 8,1 procent. Efter en tid av något oklara besked från ECB förtydligade Christine Lagarde bankens ståndpunkt och signalerar nu en första räntehöjning i juli, tillsammans med ett slut på tillgångsköp under det tredje kvartalet i år.
Den svenska industrin står sig stark och visar motståndskraft trots svalare konjunkturutsikter och fortsatt inflationsoro. Inköpschefsindex PMI, som mäter takten i industrin, steg i maj till 55,2, upp från 54,9 föregående månad. Störst bidrag till uppgången kom från delindexet för produktion. Inputpriserna, vilka sedan en tid legat på rekordhöga nivåer, fortsatte likt föregående månad att avta något. En utveckling som sannolikt kan härledas till en inbromsning av efterfrågan snarare än att de globala utbudsstörningarna har klarats upp.
Hos Riksbanken råder nu totalfokus på att bekämpa inflationen. När Stefan Ingves nyligen besökte SVT:s Agenda var budskapet till svenska folket glasklart:
– Inflationen i dag är kring 6 procent och det är alldeles för hög inflation. Räntan behöver stiga och räntan kommer att stiga i flera år så vi får tillbaka inflationstakten till 2 procent, konstaterar Ingves.
Mot den bakgrunden är det inte konstigt att ett stort fokus den senaste tiden har riktats mot den svenska bostadsmarknaden. I kölvattnet av Riksbankens senaste räntehöjning backar bostadspriserna påtagligt. Hittills är prisnedgången tydligast på lägenheter i Stockholm som enligt SBAB Booli Housing Price Index föll 2,5 procent i maj.
SBAB menar att Riksbankens helomvändning om reporäntan, vilken slår direkt på de rörliga bostadsräntorna, har skapat lite av en räntefrossa på bostadsmarknaden. Flera bolåneaktörer har på kort tid valt att höja sina bolåneräntor och samtidigt skruva upp ränteprognoserna. Till exempel räknar Nordea med att den rörliga tremånadersräntan kommer att ligga kring 4 procent redan vid årsskiftet.
Ytterligare en konsekvens av oron på bostadsmarknaden är en påtaglig utbudsökning. På bostadssajten Hemnet noterades nyligen en ny rekordnivå av antalet publicerade lägenheter. Erik Holmberg, analytiker vid Hemnet, menar att man sett liknande mönster tidigare:
– Sannolikt är det en effekt att när man inte vet vad som händer framöver och befarar att marknaden ska bli sämre ur ett säljarperspektiv så är det flera som kanske planerat sin försäljning och som nu skyndar på, säger Erik Holmberg.
Om bostadsköparna, av samma skäl, samtidigt avvaktar lite kan man tala om en ”dold” prisnedgång, vilken blir synlig förs när affärerna blir av.
Till sist några ord om Kina, där det skett vissa framsteg i kampen mot den senaste covidvarianten. Efter drygt två månaders massiva nedstängningar av mångmiljonstaden Shanghai påbörjades i slutet av maj gradvisa återöppningar. Människor har nu börjat tillåtas att gå ut ur sina hem, även om det råder fortsatt kraftiga begränsningar.
När man vid placeringshorisontens slut ser vilka tillgångar som presterat bäst är det lätt att vara efterklok. I våra placeringar med smart allokering bestäms underliggande tillgångars portföljvikter först på placeringens slutdag, vilket gör att man kan dra nytta av marknadens faktiska utveckling - som att vara efterklok redan idag.
Oktober har kännetecknats av hög volatilitet och spretiga aktiemarknader. Strivos diskretionära portföljer har utvecklats hyggligt och gått bättre än respektive jämförelseindex, som sjunkit något. Balanserad har ökat med 0,8 procent, Offensiv med 0,6 procent och Aggressiv med 0,5 procent.
Strivos experter skräddarsyr placeringar utifrån rådande marknadsläge och utvecklar innovativa strukturer för att ge investerare bästa möjliga villkor. I vår senaste emission, 2024:7, har vi valt en struktur där vissa placeringar är kapitalskyddade i en annan valuta än svenska kronor (SEK), nämligen norska kronor (NOK). Men varför har vi egentligen valt att kapitalskydda vissa placeringar i NOK?