Joakim Sandén
Diskrepansen mellan tjänste- och tillverkningssektorn växer vilket ger en svårtolkad makrobild. I USA godkändes till slut förslaget om att lyfta skuldtaket, och hemma i Sverige är kronan och fastighetssektorn i fokus.
Det är inte helt lätt att ta tempen på den globala ekonomin just nu. Skillnaderna mellan tjänste- och tillverkningsindustrin har i maj ökat ytterligare, vilket gör helhetsbilden svårtolkad. Amerikanskt tjänste-PMI sköt i höjden till en 13-månaders topp på 55,1 i maj, och motsvarande uppgångar observerades i Eurozonen och Storbritannien.
För tillverkningssektorns vidkommande är bilden dock mörkare. I maj sjönk Eurozonens tillverknings-PMI till 44,8, den lägsta nivån på tre år. Ännu värre är det i Sverige, där industriindexet sjönk till 40,6 i maj. Siffror under 50 – som markerar gränsen mellan tillväxt och kontraktion – kommer även från tillverkningsindustrin i USA och Storbritannien.
Ytterligare svaghetstecken kom under månaden från råvarumarknaden. Oljepriset sjönk tydligt, liksom industrimetaller, vilket delvis kan förklaras av en låg aktivitet i en trögstartad kinesisk ekonomi. Trots fallande råvarupriset är kärninflationen – som exkluderar energi- och livsmedelspriser – fortfarande hög i både Europa och USA. Tillsammans med fortsatta löneökningar ökar det risken för att centralbankerna kan komma att behöva strama åt mer än vad man tidigare räknat med.
I USA godkändes till slut förslaget om att tillfälligt lyfta landets skuldtak till 2025, ett beslut som president Joe Biden beskriver som en stor seger för det amerikanska folket. Förslaget, som förhandlats fram av president Biden och republikanernas Kevin McCarthy, innebär att en ekonomisk kris kan undvikas. Genom att lyfta skuldtaket kommer USA därmed kunna fortsätta låna pengar till statsbudgeten. Således har man skjutit problemet framför sig och man kan räkna med ännu mer komplexa förhandlingar när skuldtaket återinförs 2025. Trots att mycket stod på spel höll sig aktiemarknaden förvånansvärt lugn under förhandlingarna, där S&P 500 avslutade månaden upp 0,4 procent.
Den svenska kronan har sjunkit till nära rekordlåga nivåer gentemot både euron och dollarn. Denna valutadepreciering påverkar både inflationen och importpriserna, vilket blir tydligt när svenska konsumenter möter stigande livsmedelskostnader, eftersom cirka hälften av matvarorna importeras. Även energi- och bränslepriser påverkas av kronans svaghet. Situationen innebär att Riksbanken kan behöva höja räntorna mer än vad de ursprungligen hade planerat. Företag möter stora utmaningar på grund av valutans instabilitet, vilket driver dem att söka efter olika typer av försäkringslösningar för att minska riskerna. Detta kan resultera i högre kostnader och försenade investeringar, särskilt för småföretag.
Flera faktorer ligger bakom kronans försvagning. De traditionella förklaringarna inkluderar ränteskillnader och det faktum att mindre valutor ofta tar stryk i oroliga tider. Men den här gången spelar även en internationell oro för den svenska fastighetsmarknaden en avgörande roll. Internationella finansmarknadsaktörer uttrycker bekymmer för denna sektor. Dels på grund av hushållens höga skuldsättning och dess potentiella effekter på konsumtionen, dels på grund av fastighetsbolagens utmaningar att omfinansiera sig i det rådande makroekonomiska klimatet. Allra tydligast har fastighetskrisen under månaden manifestat sig i det hårt pressade fastighetsbolaget Samhällsbyggnadsbolaget SBB.
I vår senaste emission, 2025:1, introducerar vi ett nytt tema: småbolag. Denna gång erbjuder vi tre placeringar med exponering mot mindre bolag, där tillväxtpotential står i fokus. Småbolag har historiskt sett visat sig kunna leverera hög avkastning, och det förändrade ränteläget bidrar till ytterligare möjligheter för sektorn. Så vad är det som gör förutsättningarna extra intressanta just nu?
Börsåret inleddes positivt med en stark återhämtning från kursfallen i december och världsindex klättrade med 3,0 %. Europeiska börser ledde uppgångarna och bland dessa steg den svenska börsen med hela 7,5%. Detta avspeglades även i samtliga portföljer som ökade under månaden: Trygg (+2,0%), Modig (+4,7%), Dynamisk (+3,8%), Nordiska Aktier (+9,0%). Under månaden har aktieexponeringen minskats något i den dynamiska portföljen (-3%) till förmån för guld (+3%). Aktievikten har minskats i amerikanska aktier, vilka är högt värderade, samt i tillväxtmarknader som väntas påverkas negativt av riskerna för ett större handelskrig och en fortsatt stark dollar.
Under december fortplantade sig Trump-rallyt till något som liknade starten på ett allmänt ”jul-rally”, som omfattade de flesta aktiemarknader, men detta tog ett abrupt slut med årets sista Fed-möte under veckan före jul. Strivos diskretionära portföljer följde med i nedgångarna och gick snarlikt respektive jämförelseindex, utom Balanserad, som gick något bättre. Balanserad sjönk med 0,9 procent, Offensiv och Aggressiv med 1,2 procent. Helårsavkastningen blev däremot höga 9,8 procent, 11,3 procent, respektive 12,7 procent.