Makrokommentar mars

Det är svårt att greppa vidden av den fruktansvärda humanitära katastrof som kriget i Ukraina innebär. Dagligen nås vi av nya fasansfulla bilder och skildringar av de grymheter som den ukrainska civilbefolkningen utsätts för.

För kapitalmarknadernas vidkommande noterades emellertid ett visst fokusskifte under den gångna månaden. Marknaderna, som i februari huvudsakligen styrdes av de geopolitiska oroligheterna, har under mars återigen dominerats av utvecklingen på räntemarknaden. Även covid har börjat spöka lite igen, om än endast i Kina.

Den eskalerande konflikten i Ukraina har resulterat i en alltmer cementerad uppåtspiral i priser, och inflationen konstaterats vara fortsatt mycket hög i såväl Europa som USA. Framför allt är det energipriser som har dragit i väg med oljan i täten. Den 8 mars handlades Brent för nästan 130 USD per fat, vilket var den högsta nivån sedan 2008. Även rensat för energi konstateras inflationen vara mycket hög. I USA steg kärninflationen till hela 6,4 procent, vilket är den högsta siffran sedan augusti 1982.

Som ett första steg mot att få bukt på den extrema inflationen genomförde Fed i mars en första höjning av sin styrränta. Höjningen som uppgick till en kvartalspunkt, var den första på tre år, och resulterade i en nytt intervall om 0,25–0,5 procent. I linje med förväntningarna signalerades även räntehöjningar vid kommande sex möten i år. Vid årets slut står den amerikanska räntan därmed i 1,9 procent. ECB som inte planerar för någon räntehöjning under 2023, har under månaden indikerat på avancemang av deras QT (”quantitative tightening”). Marknaden å andra sidan spår en räntehöjning redan under det fjärde kvartalet i år.

Det intensifierade agerandet från världens centralbanker har resulterat i att korträntorna till och från uppmätts högre än långräntorna. Räntekurvan har således inverterats till och från under slutet av månaden. Finansmedia har framför allt tagit fasta på den amerikanska 10-årsräntan i förhållande till 2-årsräntan, där differensen tidvis har varit negativ. Historiskt sett har en inventerad räntekurva ofta följts av en recession under de efterföljande 6–18 månaderna. Detta förhållande är dock inget axiom och det råder även debatt om hur varaktig inverteringen måste vara för att sambandet skall gälla.

Hemma i Sverige kom inflationen för föregående månad (februari) in på 4,5 procent (KPIF) vilket är den högsta sedan 1993. Riksbankens Ingves och Breman konstaterar att inflationen är ”för hög” vilket resulterat i att marknaden nu till 50 procent spår en höjning om 12 punkter redan vid det kommande mötet i april. Även om många analytiker tvivlar på en sådan direkt höjning, innebär det i praktiken att en stor del av marknaden helt ignorerar Riksbankens prognoser om en oförändrad ränta till och med i början av 2024.

Trots den pågående osäkerheten i marknaden, med aggressiva tongångar från Fed och katastrofen i Ukraina, har börserna under månadens andra hälft präglats av en viss optimism. Efter en blytung inledning på året avslutade det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 upp omkring 3 procent i mars. Optimismen reflekteras även i den svenska marknaden där OMXS30 avslutade månaden positivt.

Till sist har som tidigare nämnts Kina nya problem med coronaviruset, vars senaste mutation sprider sig mycket snabbt. Landet som har en mycket aggressiv hantering av viruset har nu inlett masstestning och nedstängningar. Som en konsekvens av detta har prisuppgången på olja mattats av något. Vissa menar på att de senaste dagarnas prisutveckling på olja även reflekterar en viss förhoppning om att förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland skall ge resultat, om än marginellt.