Amerikanska inflationssiffror och covid-lättnader i Kina bidrog till en stark börsmånad i november. Samtidigt syns allt tydligare orosmoln på konjunkturhimlen.
Återhämtningen på aktiemarknaden fortsatte i november. Den ökade riskviljan syns inte minst på valutamarknaden där den svenska kronan steg med omkring 4 procent mot den amerikanska dollarn under månaden.
Starkast börsutveckling stod tillväxtmarknaderna för där MSCI Emerging Market Index steg med nästan 15 procent. Det var dubbelt så högt som motsvarande siffra för de utvecklade länderna (”Developed Markets”).
Inledningen av november präglades alltjämt av årets huvudtema, dvs oro för inflation och åtstramningar av penningpolitiken. Som väntat levererades ännu en omgång av branta styrräntehöjningar där Federal Reserve och Bank of England båda höjde med 75 punkter.
Trots motvind från stramare penningpolitik förbättrades investerarsentimentet avsevärt efter offentliggörandet av amerikanska inflationssiffror för oktober. På årsbasis uppgick inflationstakten till 7,7 procent. Siffran, som var lägre än förväntade 8 procent, underblåste marknadens förhoppningar om att den amerikanska inflationen har toppat.
Tanken att fallande inflation skulle kunna innebära att slutet på räntehöjningscykeln inte är långt borta gav både aktier och obligationer (på grund av fallande marknadsräntor) ett ordentligt uppsving.
På obligationsmarknaden hittar vi även en noga följd indikator för lågkonjunktur, nämligen den så kallade ”10/2-spreaden” som mäter i skillnaden i avkastning mellan amerikanska statsobligationer med löptider på 10 respektive 2 år. En negativ 10/2-spread indikerar en förestående recession, åtminstone har det varit fallet historiskt där samtliga recessioner mellan åren 1955 och 2018 har föregåtts av en negativ siffra. I skrivande stund noteras 10/2-spreaden på -0,8 vilket är den lägsta siffran på över 40 år.
Trots att vi alltså kan hitta oroande tecken uppvisar amerikansk makrodata fortsatt motståndskraft. Detaljhandelsförsäljningen kom in bättre än väntat, med en tillväxt på 1,3 procent i november jämfört med föregående månad. Månadens skörd av arbetsmarknadsstatistik pekar visserligen på en försämring jämfört med föregående månad, men detta endast marginellt.
I början av november kom signaler från Kina att landet nu börjat lätta på sin strikta covid-politik. Totalt tillkännagavs ett 20-tal åtgärder som bland annat innehöll en förkortning av den obligatoriska karantänperioden samt ökade ansträngningar att vaccinera äldre personer.
Även om ett fullständigt slut på landets nolltolerans mot covid fortfarande känns avlägset bidrog vändningen till ett glädjerally på de asiatiska börserna i november. En stark återhämtning av den kinesiska efterfrågan skulle vara fördelaktig inte bara för Kina utan även för landets handelspartners.
Hemma i Sverige blir det alltmer tydligt att Riksbankens räntehöjningar biter, och då inte bara på bostadsmarknaden. Svaghetstecken börjar nu även synas på arbetsmarknaden och på sektorer som är beroende av den inhemska efterfrågan.
När man vid placeringshorisontens slut ser vilka tillgångar som presterat bäst är det lätt att vara efterklok. I våra placeringar med smart allokering bestäms underliggande tillgångars portföljvikter först på placeringens slutdag, vilket gör att man kan dra nytta av marknadens faktiska utveckling - som att vara efterklok redan idag.
Oktober har kännetecknats av hög volatilitet och spretiga aktiemarknader. Strivos diskretionära portföljer har utvecklats hyggligt och gått bättre än respektive jämförelseindex, som sjunkit något. Balanserad har ökat med 0,8 procent, Offensiv med 0,6 procent och Aggressiv med 0,5 procent.
Strivos experter skräddarsyr placeringar utifrån rådande marknadsläge och utvecklar innovativa strukturer för att ge investerare bästa möjliga villkor. I vår senaste emission, 2024:7, har vi valt en struktur där vissa placeringar är kapitalskyddade i en annan valuta än svenska kronor (SEK), nämligen norska kronor (NOK). Men varför har vi egentligen valt att kapitalskydda vissa placeringar i NOK?