September präglades likt årets tidigare månader av en svårbekämpad inflation och stigande räntor, en makromiljö som fortsatt ligger som en våt filt över aktiemarknaden.
Börsmånaden september inleddes med hyggliga uppgångar, i hopp om toppad inflation och inprisade räntehöjningar. Glädjen blev dock kortvarig och i takt med att månadens inflationsstatistik kom in vändes sentimentet snabbt till att återgå till årets dystra normaltillstånd.
Den kanske mest negativa överraskningen var att den amerikanska kärninflationen (Core PCE) kom in betydligt högre än väntat. Datapunkten, som ibland beskrivs som Feds favoritmått, noterade 4,9 procent i årstakt i augusti, vilket kan jämföras med förväntade 4,7 procent.
Med detta i åtanke är det inte konstigt att Federal Reserve börjar bli nervösa. Vid sitt septembermöte genomförde man sin tredje trippelhöjning, samtidigt som man reviderade upp ränteprognosen rejält. Fed räknar nu med en styrränta på runt 4,25 procent vid årets slut. Givet dagens 3,25 procent återstår alltså en hel del höjningar.
Även ECB höjde sin ränta med 75 punkter och i Sverige drog Riksbanken till med en hel procentenhet, vilket är den största höjningen sedan inflationsmålet infördes 1993.
”Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag. Det skulle dock bli än mer smärtsamt för svensk ekonomi om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer”, skriver Riksbanken i den penningpolitiska rapporten där man också belyser åtstramningspolitikens negativa effekter på bostadspriserna.
Vad gäller de svenska bostadspriserna fortsatte dessa att falla kraftigt under september. SBAB/Boolis prisindex noterade den största månatliga nedgången sedan indexstarten 2013.
På konjunkturfronten pekar PMI-siffor på båda sidor atlanten kraftigt nedåt, och det är alltmer uppenbart att vi är på väg in i en recession, om vi inte redan är där.
Ännu mer oroandet är utvecklingen av kriget i Ukraina. Den senaste tidens ukrainska framgångar vid fronten väcker frågetecken kring Kremls nästa drag. Putin är uppenbart mycket trängd och en eskalering härifrån kan innebära otänkbara och förödande konsekvenser.
Ska man peka ut något positivt i allt negativt är det möjligen aktievärderingarna som har kommit ned till historiskt attraktiva nivåer. För globala aktier har värderingarna nu fallit under 25-årsgenomsnittet. Amerikanska aktier handlas för närvarande till P/E 15,6 vilket är lägre än det långsiktiga genomsnittet på 16,6.
När man vid placeringshorisontens slut ser vilka tillgångar som presterat bäst är det lätt att vara efterklok. I våra placeringar med smart allokering bestäms underliggande tillgångars portföljvikter först på placeringens slutdag, vilket gör att man kan dra nytta av marknadens faktiska utveckling - som att vara efterklok redan idag.
Oktober har kännetecknats av hög volatilitet och spretiga aktiemarknader. Strivos diskretionära portföljer har utvecklats hyggligt och gått bättre än respektive jämförelseindex, som sjunkit något. Balanserad har ökat med 0,8 procent, Offensiv med 0,6 procent och Aggressiv med 0,5 procent.
Strivos experter skräddarsyr placeringar utifrån rådande marknadsläge och utvecklar innovativa strukturer för att ge investerare bästa möjliga villkor. I vår senaste emission, 2024:7, har vi valt en struktur där vissa placeringar är kapitalskyddade i en annan valuta än svenska kronor (SEK), nämligen norska kronor (NOK). Men varför har vi egentligen valt att kapitalskydda vissa placeringar i NOK?