September präglades likt årets tidigare månader av en svårbekämpad inflation och stigande räntor, en makromiljö som fortsatt ligger som en våt filt över aktiemarknaden.
Börsmånaden september inleddes med hyggliga uppgångar, i hopp om toppad inflation och inprisade räntehöjningar. Glädjen blev dock kortvarig och i takt med att månadens inflationsstatistik kom in vändes sentimentet snabbt till att återgå till årets dystra normaltillstånd.
Den kanske mest negativa överraskningen var att den amerikanska kärninflationen (Core PCE) kom in betydligt högre än väntat. Datapunkten, som ibland beskrivs som Feds favoritmått, noterade 4,9 procent i årstakt i augusti, vilket kan jämföras med förväntade 4,7 procent.
Med detta i åtanke är det inte konstigt att Federal Reserve börjar bli nervösa. Vid sitt septembermöte genomförde man sin tredje trippelhöjning, samtidigt som man reviderade upp ränteprognosen rejält. Fed räknar nu med en styrränta på runt 4,25 procent vid årets slut. Givet dagens 3,25 procent återstår alltså en hel del höjningar.
Även ECB höjde sin ränta med 75 punkter och i Sverige drog Riksbanken till med en hel procentenhet, vilket är den största höjningen sedan inflationsmålet infördes 1993.
”Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag. Det skulle dock bli än mer smärtsamt för svensk ekonomi om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer”, skriver Riksbanken i den penningpolitiska rapporten där man också belyser åtstramningspolitikens negativa effekter på bostadspriserna.
Vad gäller de svenska bostadspriserna fortsatte dessa att falla kraftigt under september. SBAB/Boolis prisindex noterade den största månatliga nedgången sedan indexstarten 2013.
På konjunkturfronten pekar PMI-siffor på båda sidor atlanten kraftigt nedåt, och det är alltmer uppenbart att vi är på väg in i en recession, om vi inte redan är där.
Ännu mer oroandet är utvecklingen av kriget i Ukraina. Den senaste tidens ukrainska framgångar vid fronten väcker frågetecken kring Kremls nästa drag. Putin är uppenbart mycket trängd och en eskalering härifrån kan innebära otänkbara och förödande konsekvenser.
Ska man peka ut något positivt i allt negativt är det möjligen aktievärderingarna som har kommit ned till historiskt attraktiva nivåer. För globala aktier har värderingarna nu fallit under 25-årsgenomsnittet. Amerikanska aktier handlas för närvarande till P/E 15,6 vilket är lägre än det långsiktiga genomsnittet på 16,6.
I vår senaste emission, 2025:1, introducerar vi ett nytt tema: småbolag. Denna gång erbjuder vi tre placeringar med exponering mot mindre bolag, där tillväxtpotential står i fokus. Småbolag har historiskt sett visat sig kunna leverera hög avkastning, och det förändrade ränteläget bidrar till ytterligare möjligheter för sektorn. Så vad är det som gör förutsättningarna extra intressanta just nu?
Börsåret inleddes positivt med en stark återhämtning från kursfallen i december och världsindex klättrade med 3,0 %. Europeiska börser ledde uppgångarna och bland dessa steg den svenska börsen med hela 7,5%. Detta avspeglades även i samtliga portföljer som ökade under månaden: Trygg (+2,0%), Modig (+4,7%), Dynamisk (+3,8%), Nordiska Aktier (+9,0%). Under månaden har aktieexponeringen minskats något i den dynamiska portföljen (-3%) till förmån för guld (+3%). Aktievikten har minskats i amerikanska aktier, vilka är högt värderade, samt i tillväxtmarknader som väntas påverkas negativt av riskerna för ett större handelskrig och en fortsatt stark dollar.
Under december fortplantade sig Trump-rallyt till något som liknade starten på ett allmänt ”jul-rally”, som omfattade de flesta aktiemarknader, men detta tog ett abrupt slut med årets sista Fed-möte under veckan före jul. Strivos diskretionära portföljer följde med i nedgångarna och gick snarlikt respektive jämförelseindex, utom Balanserad, som gick något bättre. Balanserad sjönk med 0,9 procent, Offensiv och Aggressiv med 1,2 procent. Helårsavkastningen blev däremot höga 9,8 procent, 11,3 procent, respektive 12,7 procent.