Den ovanligt varma septembermånaden avspeglades inte på aktiemarknaden, särskilt inte i Sverige där årets uppgång på stockholmsbörsen nu mer eller mindre har utraderats. Framför allt är det förväntningarna om konjunkturen som källa till oro. Svenskt inköpschefsindex för industrin sjönk i september till 43,3, från 45,5 föregående månad. Månadens siffra är den fjortonde i rad där indexet befinner sig under 50-strecket, som markerar gränsen mellan expansion och kontraktion. Siffran förmörkade också den gnutta av optimism som några dagar tidigare kunde tolkas från Konjunkturinstitutets Barometerindikator, vilken ökade något i september, om än marginellt.
Blickar vi utanför Sverige kan vi notera fortsatt kräftgång i den tyska ekonomin. Som Sveriges största handelspartner är det givetvis något som i hög utsträckning påverkar oss. Att den tyska ekonomin just nu krymper bottnar i mer än bara högre räntor och minskad konsumtion. Tyskland brottas med flera utmaningar, inklusive brist på kvalificerad arbetskraft, övergången till förnybar energi och förlusten av rysk gas, samt en allvarligt hotad bilindustri till följd av Kinas offensiv på elbilsmarknaden.
På andra sidan Atlanten visar den amerikanska ekonomin fortsatt stark motståndskraft, även om viss oro finns, i form av bland annat hur den senaste tidens kraftigt stigande oljepris kommer att slå mot inflation och ekonomisk aktivitet. Under månaden har det också varit budgetbråk i den amerikanska kongressen, även om parterna till slut lyckades nå en kompromiss som åtminstone temporärt avvärjer en nedstängning av statsapparaten.
I takt med att det nu börjar stå klart att vi befinner oss på eller åtminstone mycket nära en räntetopp har fokus förskjutits från nivån på toppräntorna, till hur länge centralbankerna kommer att hålla räntorna på dessa höga nivåer.
Under månadens andra hälft levererades räntebeslut både från Fed, ECB och Riksbanken. De två senare valde att höja räntan med 25 punkter medan Federal Reserve, som naturligtvis var av störst intresse för marknaden, höll sin styrränta oförändrad. Budskapet ”higher for longer” tolkades dock som överraskande hökaktigt. Att räntorna förväntas förbli höga under en längre period är inte vad börsoptimisterna hade hoppats på. En konsekvens av septemberbeskeden är att de långa marknadsräntorna har dragit i väg uppåt, framför allt i USA där tioårsräntan nu är uppe på drygt 4,7 procent – den högsta nivån sedan 2007.
På frågan om de höga räntorna gör det de ska är det enkla svaret ja. Även om kampen mot inflationen är långt ifrån över dämpas trycket på konsument- som producentpriserna just nu på bred front. En viss källa till tillförsikt, med andra ord.
Slutligen åter några ord om Kina. Det finns ett ordspråk som säger att när USA nyser, får resten av världen en förkylning. Men vad händer när Kina mår dåligt? Världens näst största ekonomi, som brottas just nu med stora problem såsom trög tillväxt, hög ungdomsarbetslöshet och en stökig fastighetsmarknad. Kanske slipper vi lära oss svaret genom bitter erfarenhet. Under månaden föddes en strimma av optimism då inköpschefsindex för tillverkningssektorn (PMI) klättrade till 50,2 från 49,7 i augusti, vilket markerar den första indikationen på ekonomisk expansion sedan mars. Huruvida detta utgör ett trendbrott, får tiden utvisa.