Sebastian Wikholm
Under de senaste årens marknadsklimat med stigande inflationssiffror har vi fått se hur båda tillgångsslagen aktier och obligationer, de vanligaste komponenterna i en diversifierad portfölj, har utvecklats svagt. I det här blogginlägget går vi igenom tillgångsslaget realobligationer och dess potential som ett diversifieringsverktyg mot högre inflation.
Realobligationer, också kända som TIPS (Treasury Inflation Protected Securities), är en typ av obligationer som är utformade för att skydda investerare mot inflationens påverkan. De skiljer sig från konventionella obligationer genom att erbjuda en kompensation för inflationen. Kompensationen sker genom att det nominella beloppet justeras upp i takt med inflationen. Medan aktier och nominella obligationer generellt sett går svagt i marknadsklimat med stigande inflation, presterar realobligationer bra i dessa miljöer. Som ett resultat fyller realobligationerna en diversifieringslucka som existerar i den traditionella 60/40-portföljen. De flesta investerare och småsparare saknar tillgångar som presterar bra när inflationen överraskar positivt, undantaget råvaror vilka tenderar att utgöra endast en liten del av investerares samlade portföljer. Så beroende på rådande marknadsmiljö kan realobligationer hjälpa till att balansera portföljen mot både aktier och andra tillgångsklasser på ett sätt som få andra tillgångsklasser kan göra. Trots detta är det lite av en förbisedd tillgångsklass i Sverige, framför allt bland småsparare, medan de är mer populära på andra marknader.
Idag emitteras de flesta svenska realobligationer av svenska staten genom Riksgäldskontoret som en del av statens upplåning för att finansiera statsskulden. Med den svenska staten som låntagare innebär det att realobligationerna innehar låg kreditrisk. Även företags- och bostadsobligationer emitteras såsom realobligationer emellanåt. (Läs mer om kreditrisk här)
Likt övriga statsobligationer är realobligationers lägsta placeringsbelopp generellt höga, omkring 1 miljon kronor, vilket gör att fonder som placerar i realobligationer kan vara ett mer attraktivt alternativt för en småsparare. Ofta kallas dessa fonder för realräntefonder och finns i alternativ som investerar enbart i svenska realobligationer eller med mer global exponering.
Så hur har dessa realräntefonder presterat hitintills under pågående period med högre inflation? Grafen nedan illustrerar de senaste tre årens utveckling för två fondkorgar, den ena med svenska realräntefonder, och den andra med svenska obligationsfonder. I bakgrunden visar de grå stolparna den svenska inflationstakten mätt i tolv månaders förändring (YoY)
Som grafen visar har realräntefonder presterat bättre relativt vanliga obligationsfonder vars tillgångar inte kompenserar för den ökade inflationen. Det är således ingen dum idé att återigen lyfta blicken och se vad marknaden har att erbjuda. Strukturerade produkter kan exempelvis konstrueras för att delvis kompensera för inflationen och vissa ETF:er och fonder erbjuder huvudsakligen exponering mot realobligationer. Som den senaste perioden har påmint oss om, är det alltid viktigt att diversifiera sin portfölj för man vet aldrig vad som väntar runt hörnet!
Mars präglades av fortsatt volatila börser drivet av amerikansk policyosäkerhet på handelsområdet. Totalt backade världsindex med 4,0% (-10,0% i SEK). Europeiska marknader, med undantag för den svenska börsen, föll något mindre än sina amerikanska motsvarigheter. SIX RX backade med 7,9% vilket raderade ut större delen av årets uppgång, samtidigt som S&P 500 föll med 5,7% (-11,7% i SEK).
Februari präglades av en varierad utveckling för globala aktier. Totalt backade världsindex med 0.60% (-3.3% i SEK). På europeiska marknader fortsatte uppgångarna från januari och den svenska börsen steg med 0.74%. Samtidigt handlades amerikanska aktier svagt, trots fina bolagsrapporter, och S&P 500 föll med 1.4% (-4.1% i SEK). På valutamarknaden stärktes den svenska kronan mot både dollarn och euron vilket förstärkte utländska marknadsnedgångar räknat i svenska kronor. Samtliga portföljer utvecklades negativt under månaden: Trygg (-0.98%), Modig (-1.9%), Dynamisk (-1.3%) samt Nordiska Aktier (-0.86%). Under februari har den nordiska aktieportföljen stuvats om något. Kursuppgången i Handelsbanken realiserades och innehavet såldes av till förmån för två nya bolag, Lindex och Profoto. I Trygg och Dynamisk har förräntningstakten i kreditportföljen ökats något genom köp i fonden First Nordisk Högränta.
I vår senaste emission, 2025:1, introducerar vi ett nytt tema: småbolag. Denna gång erbjuder vi tre placeringar med exponering mot mindre bolag, där tillväxtpotential står i fokus. Småbolag har historiskt sett visat sig kunna leverera hög avkastning, och det förändrade ränteläget bidrar till ytterligare möjligheter för sektorn. Så vad är det som gör förutsättningarna extra intressanta just nu?