Adam Christensen, som till vardags läser civilekonomprogrammet på Jönköping International Business School, går just nu ett fem veckor långt internship på Strukturinvest. Adam spenderar lite tid på varje avdelning och just den här veckan har turen kommit till marknadsavdelningen. En av Adams många arbetsuppgifter har varit att skriva ett blogginlägg, som ämne valda Adam högaktuella ”tapering”.
Efter finanskrisen 2008 stödköpte USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) långfristiga amerikanska värdepapper (treasury securities och mortage-backed securities) vilket ökade mängden pengar i omlopp. Detta skedde mellan 2008 och 2014, till ett belopp av 4 biljoner dollar. En ökad mängd pengar i omlopp sänker räntan. Banker kan därmed fortsätta låna ut pengar och på det viset hålls ekonomin stabil, samt växande genom att hålla konsumtionen och investeringsnivån hög. Denna metod, som går under namnet kvantitativa lättnader, har visat sig vara effektiv och gått från okonventionell till att bli ett standardverktyg hos centralbankerna.
Det är mot den bakgrunden som Fed efter Coronautbrottet våren 2020 återigen började med massiva stödköp. Smått otroliga 120 miljarder dollar strömmar varje månad in i den amerikanska ekonomin, vilket är en av orsakerna till att aktiemarknaden har gått så bra. Nu vid sommarens slut 2021, har det börjat bli dags att dra ner på denna siffra, det är detta som kallas ”tapering”.
Det är här som en jämförelse med förra gången Fed hade intentionen att göra en neddragning på stödköp är intressant. Under 2013 hade man precis som nu, uppnått en vis ekonomisk återhämtning. Därför annonserade Fed i maj 2013 att volymen av tillgångsköp skulle minskas. Investerare började genast sälja obligationer och räntan började klättra snabbt, något som i sin tur skapade oro på aktiemarknaden med en kraftigt stigande volatilitet. Förväntningarna om en minskad penningmängd fick även den amerikanska dollarn att stiga i värde. De negativa effekterna av att dra ner stödköpen 2013 fick namnet ”tapper tantrum”.
Rädslan var mångfacetterad. Investerade oroades för ännu större sättningar på aktiemarknaden. Oro fanns även att dyrare lån skulle slå hårt mot företagen och leda till massarbetslöshet och uteblivna amorteringar på bolånen.
Eftersom stödköpen inte minskade i egentlig mening blev de realekomiska effekterna kortvariga och aktiemarknaden påverkades till syvende och sist inte nämnvärt. Fed lyckades därefter minska stödköpen under slutet av 2013 och under 2014.
Även om effekterna den gången inte blev så allvarliga som vissa befarat, visar ”tapper tantrum” på den potentiella risk som vi står inför idag när Fed skall minska sin balansräkning. Hur man kommunicerar till marknaden kommer vara helt avgörande för marknaderna, redan innan man 120 miljarder dollarna de facto minskas.
Detta är anledningen till att Jackson-hole konferensen var så uppmärksammad nu i slutet av augusti. Av konferensen fick vi emellertid inga definitiva svar på när Fed kommer dra ner på stödköpen.
Då effekterna av deltavarianten av coronaviruset fortfarande är ovissa, tillsammans med erfarenheterna från taperingen 2013, är det rimligt att tro att stödköpen kommer sänkas mycket försiktigt, ackompanjerat med en rak och tydlig kommunikation.
Fed kommer basera sitt beslut på lärdomarna från 2013 och utvecklingen av den amerikanska ekonomin månad för månad framöver, därför kommer ekonomiska data från USA vara särskilt intressant att följa under hösten.
När man vid placeringshorisontens slut ser vilka tillgångar som presterat bäst är det lätt att vara efterklok. I våra placeringar med smart allokering bestäms underliggande tillgångars portföljvikter först på placeringens slutdag, vilket gör att man kan dra nytta av marknadens faktiska utveckling - som att vara efterklok redan idag.
Oktober har kännetecknats av hög volatilitet och spretiga aktiemarknader. Strivos diskretionära portföljer har utvecklats hyggligt och gått bättre än respektive jämförelseindex, som sjunkit något. Balanserad har ökat med 0,8 procent, Offensiv med 0,6 procent och Aggressiv med 0,5 procent.
Strivos experter skräddarsyr placeringar utifrån rådande marknadsläge och utvecklar innovativa strukturer för att ge investerare bästa möjliga villkor. I vår senaste emission, 2024:7, har vi valt en struktur där vissa placeringar är kapitalskyddade i en annan valuta än svenska kronor (SEK), nämligen norska kronor (NOK). Men varför har vi egentligen valt att kapitalskydda vissa placeringar i NOK?