Aktier

Vad är en aktie?

En aktie är en ägarandel i ett företag. När du köper en aktie blir du delägare i bolaget och får rätt till en del av dess framtida vinster, ofta i form av aktieutdelning. Aktier handlas på aktiemarknaden, antingen på en börs (t.ex. Nasdaq Stockholm) eller utanför börsen i onoterade bolag.

Värdet på en aktie påverkas av företagets resultat, framtidsutsikter, marknadstrender och investerares efterfrågan. Aktier kan delas in i stamaktier, som ger rösträtt på bolagsstämmor, och preferensaktier, som ofta ger förtur till utdelning men begränsad rösträtt.

Att investera i aktier kan ge god avkastning genom kursuppgång eller utdelning, men det innebär också risk – aktiekursen kan både stiga och falla. För att minska risken sprider många investerare sitt kapital över flera aktier, branscher och marknader.

Aktier används även av företag för att finansiera sin verksamhet utan att ta lån. Istället för att betala ränta på krediter kan bolaget ta in kapital från investerare genom att emittera nya aktier.

Det är inte säkert att alla aktier i ett aktiebolag medför samma rätt i bolaget. Bolaget kan nämligen ge ut aktier av olika slag (olika serier). Skillnaderna mellan aktieslagen måste skrivas i bolagsordningen, som ska vara registrerad hos Bolagsverket för att gälla. Det finns några olika typer av aktier eller aktieliknande finansiella instrument och de vanligast är följande:

A-, B-aktier

A- och B-aktier kallas även för stamaktier, vilket är det man brukar syfta på när man i dagligt tal pratar om aktier. Man kan också ha fler än två serier som skiljer sig åt vad gäller röstvärdet. Stamaktier ges bland annat ut när företaget startas. Aktierna har olika röstvärde (antal röster) på bolagsstämman.

Stamaktier och preferensaktier

Det är vanligt förekommande att man tar in en bestämmelse i bolagsordningen om att det ska finnas aktier med olika rätt till andel i aktiebolagets tillgångar och vinst. Dessa aktier kallas ofta stamaktier och preferensaktier.

En vanlig skillnad mellan stamaktier och preferensaktier är att preferensaktier ofta har företräde till utdelning framför stamaktierna. Förutom rätten till utdelning har preferensaktierna ofta företräde framför stamaktierna att vid aktiebolagets upplösning få ut ett fastställt belopp men ingenting därutöver. Preferensaktierna kan också samtidigt ges ett lägre röstvärde än stamaktierna.

Andra aktieslag

Ibland finns också aktier av annat slag så att exempelvis C-aktierna och D-aktierna var för sig medför rätt att utse ett bestämt antal styrelseledamöter eller andra rättigheter istället för det lägre röstvärdet.

Skillnaderna mellan aktieslagen kan också kombineras, exempelvis på det sättet att aktier som har företrädesrätt till vinstutdelning har ett lägre röstvärde än övriga aktier.

Övriga aktieliknande värdepapper

Det finns en mängd olika värdepapper som liknar aktier men även har karaktärsdrag och villkor som liknar andra typer av finansiella instrument. Dessa värdepapper kan inte direkt klassificeras som aktier.

Vinsandelslån och kapitalandelslån

Ett vinstandelslån eller vinstandelsbevis är ett skuldebrev som ibland kan liknas vid en aktie men som har andra karaktärsdrag. I vinstandelslån är räntan helt eller delvis beroende av vinsten eller utdelningen i bolaget. Vinstandelslån kan ibland vara konvertibelt till aktier. Innehavaren beskattas normalt för kapitalvinst och ränta på lånet efter samma regler som gäller för aktier.

Ett kapitalandelslån är ett lån där det belopp som ska återbetalas helt eller delvis är beroende av bolagets ekonomiska resultat. Aktiebolag kan låna upp pengar och koppla villkoren för återbetalningen till bolagets utdelning eller vinst.

Värdepapperstypen kan i flera fall vara klassificerad som komplicerade värdepapper vilket ställer större krav på att man är väl informerad om möjligheter och risker. Såväl kapitalandelslån som vinstandelslån behandlas enligt kapitalvinstreglerna på samma sätt som aktier beroende på att avkastningen är på samma sätt som aktier kopplad till bolagets ekonomiska resultat. Lånen är en slags blandning mellan skulder och aktier och regleras, till skillnad från bolagets normala skulder, i aktiebolagslagen. 

Konvertibla skuldebrev

En konvertibel är ett värdepapper som liknar en obligation, vilket innebär att det fungerar som ett lån till ett företag. När du köper en konvertibel lånar du ut pengar till företaget, men till skillnad från en vanlig obligation har du möjlighet att vid vissa tillfällen omvandla ditt innehav till något annat – oftast aktier i företaget. Varje konvertibel har specifika villkor som reglerar hur och när konverteringen kan ske. Dessa villkor varierar mellan olika konvertibler, vilket gör att varje konvertibel har unika egenskaper.

Hur fungerar aktiemarknaden?

Aktiemarknaden är den del av finansmarknaden där företag kan skaffa kapital genom att sälja aktier, och där investerare kan köpa och sälja dessa aktier. Den delas upp i primärmarknaden, där nya aktier emitteras, och sekundärmarknaden, där befintliga aktier handlas mellan investerare.

Primärmarknaden

Primärmarknaden används av bolag för att emittera nya aktier i syfte att ta in kapital, oftast genom en börsnotering (IPO) eller en nyemission. Investeringen går direkt till bolaget, som kan använda kapitalet för tillväxt, forskning, expansion eller skuldsanering.

Erbjudanden på den primära marknaden riktar sig oftast till större, institutionella investerare snarare än till småsparare. Eftersom bolagen vill säkerställa att den önskade kapitalvolymen nås inom en kort tidsram, vänder de sig primärt till aktörer med kapacitet att investera större belopp.

Den primära marknaden omfattas av strikta regler för att skydda investerarna. Bolag som emitterar aktier måste exempelvis lämna finansiella rapporter till tillsynsmyndigheter, som granskar och antingen godkänner eller avslår erbjudandet innan handeln kan påbörjas.

Primärmarknaden för onoterade aktier skiljer sig från den för börsnoterade aktier genom att handeln inte sker på en reglerad börs med de regulatoriska formkrav som där föreligger. Istället sker transaktionerna oftast genom privata affärer, investeringsrundor eller specialiserade handelsplattformar.

Bolaget kan exempelvis erbjuda aktier till utvalda investerare, ofta riskkapitalbolag, affärsänglar eller institutionella investerare. Vissa bolag väljer att vända sig till en bredare investerarkrets genom  olika specialiserade plattformar där många mindre investerare kan delta.

Sekundärmarknaden

På sekundärmarknaden handlas aktier och värdepapper som tidigare emitterats på den primära marknaden mellan investerare på börser eller alternativa handelsplattformar. Medan aktier på primärmarknaden säljs till ett fastställt pris, styrs priserna på sekundärmarknaden av utbud och efterfrågan. Detta innebär att aktiekurser kan förändras snabbt, ofta inom loppet av sekunder, beroende på marknadens rörelser och investerarnas agerande.

Den enskilda investeraren och dennes eventuella finansiella rådgivare måste normalt handla den börsnoterade aktien via en börsmäklare. Aktier kan köpas och säljas när som helst under börsens öppettider och priset beror på det utbud och den efterfrågan som gäller för aktien vid varje givet tillfälle.

Det kan även finnas specifikt utvalda marknadsgaranter för vissa aktier. Det innebär att ett finansiellt institut åtagit sig att regelbundet ställa ut volym på köp- och säljsidan på börsen för att garantera en viss likviditet i aktien. Detta gäller framförallt aktier i mindre bolag där få marknadsaktörer bevakar och analyserar aktien. Detta för att tillse så att marknadspriset inte avviker alltför mycket från bolagets verkliga värde.

Eftersom onoterade aktier normalt saknar en sekundärmarknad med kontinuerlig handel, behöver investerare planera sin exitstrategi för att kunna realisera eventuella vinster. Vanliga exitmöjligheter inkluderar en börsnotering, uppköp av ett större bolag eller återköp av aktier. Det finns även vissa mäklare som med hjälp av sitt investerarnätverk ställer köp- och säljkurser för vissa onoterade aktier så att en sekundärmarknad kan åstadkommas. Jämfört med noterade aktier så kan det dock ta lång tid att finna en köpare eller säljare för den onoterade aktien och priset kan skilja sig mycket mot det uppskattade verkliga värdet av bolaget som emitterat aktien.

Vilka aktörer förekommer på aktiemarknaden?

Som vi redan varit inne på så finns det olika aktörer på aktiemarknaden som samverkar för att möjliggöra handel, investeringar och kapitalanskaffning. De olika aktörerna har olika roller och agerar för att transaktioner skall kunna ske så smidigt och friktionsfritt som möjligt.

Företag (Emittenter)

Företag är de som emitterar aktier för att få in kapital. De kan vara börsnoterade företag som handlas på reglerade börser och måste följa omfattande regelverk eller onoterade företag som handlas utanför börsen och har större flexibilitet men oftast svårare tillgång till kapital. Målsättningen med kapitalanskaffning kan vara mångfacetterad men huvudsakligen väljer företag att resa kapital för att finansiera tillväxt, forskning, innovation eller för att minska ned skuldsättningen i bolaget.

Investerare

Investerare är de aktörer som köper och säljer aktier för att få avkastning genom kursuppgång eller utdelning. Man skiljer oftast på privata och institutionella investerare. Privatpersoner som investerar via depåkonton, ISK eller andra förvaringslösningar kan ha flera olika anledningar till sina investeringar, allt från långsiktigt sparande till aktiv spekulation.

Institutionella investerare kan vara exempelvis fonder och pensionsbolag som förvaltar kapital åt privatpersoner och företag. Det finns även investmentbolag som investerar i andra bolag och skapar diversifierade portföljer för sina aktieägare. Hedgefonder använder avancerade strategier, som blankning och derivat för att investera på aktiemarknaden med syfte att uppnå viss typ av exponering. Målsättningen är i de flesta fall att erhålla avkastning åt sig själv eller åt sina investerare genom långsiktig eller kortsiktig handel.

Börser och handelsplatser

Börser fungerar som organiserade marknadsplatser där aktier köps och säljs. Reglerade börser såsom Nasdaq Stockholm, New York Stock Exchange (NYSE), London Stock Exchange (LSE) har strikta krav på finansiell rapportering, transparens och reglering.

Alternativa handelsplattformar (MTF – Multilateral Trading Facility) såsom First North, Spotlight och Nordic MTF används ofta av mindre bolag som har som ambition att bli mer reglerade och kan listas här innan en eventuell flytt till en större börslista. 

Mäklare och banker

Mäklare och banker fungerar som mellanhand mellan investerare och börsen. Större investmentbanker eller specialiserade finansiella institut deltar i börsnoteringar, rådgivning och större företagsaffärer.

Market Makers är marknadsaktörer som garanterar någon form av handelsvolym i själva aktien. Dessa aktörer står uppe på börsen med köp- och säljkurser för att skapa likviditet för de investerare som vill handla aktier. Målsättningen är att underlätta för handel och öka marknadens effektivitet.

Utöver nämnda aktörer så finns även olika tillsynsmyndigheter eller reglerande organ som övervakar marknaden och de transaktioner som där uppstår samt ser till så att regler efterlevs.

Varför väljer företag att använda aktiemarknaden istället för kreditmarknaden?

Företag kan finansiera sig på två huvudsakliga sätt, antingen genom att ta upp lån (kreditmarknaden) eller genom att ge ut aktier (aktiemarknaden).

Fördelar med aktiemarknaden:

• Ingen skuldsättning – Kapitalanskaffning genom aktier innebär att bolaget inte behöver betala ränta eller amorteringar.
• Långsiktig finansiering – Till skillnad från lån, som ofta har en fast löptid, förblir det insamlade kapitalet i bolaget utan krav på återbetalning.
• Riskdelning – Risken delas mellan aktieägarna, och bolaget belastas inte av räntekostnader vid sämre resultat.

Nackdelar jämfört med kreditmarknaden:

• Äganderätt späds ut – Nya aktier innebär fler delägare, vilket kan minska befintliga ägares inflytande.
• Vinstutdelning – Investerare förväntar sig avkastning i form av kursuppgång eller utdelning, vilket kan påverka företagets kapitalanvändning.
• Marknadsvolatilitet – Börsnoterade bolag påverkas av aktiemarknadens svängningar, vilket kan ge instabil värdering.

Vilka huvudsakliga skillnader finns mellan noterade och onoterade aktier?

Som vi redan beskrivit ovan så är det stora skillnader i bland annat regulatoriska krav eller transparens mellan börsnoterade och onoterade aktier.

Börsnoterade aktier

Börsnoterade aktier handlas på reglerade marknadsplatser såsom Nasdaq Stockholm eller andra börser.

Fördelar:

• Hög likviditet – Aktier kan enkelt köpas och säljas.
• Transparens – Företagen är skyldiga att rapportera finansiell information regelbundet.
• Tillgång till kapital – En börsnotering gör det lättare att ta in nytt kapital via nyemissioner.

Risker:

• Marknadsvolatilitet – Aktiekurser påverkas av makroekonomi, räntor och marknadssentiment.
• Regulatoriska krav – Noterade bolag måste följa strikta redovisningsregler och rapporteringskrav.
• Kortfristig press – Marknaden kan ha kortsiktiga förväntningar på lönsamhet, vilket kan påverka bolagsbeslut.

Onoterade aktier

Onoterade aktier handlas utanför börsen, ofta via privata investeringsrundor, nätverk eller alternativa handelsplattformar.

Fördelar:

• Mindre volatilitet – Priset påverkas inte dagligen av börsens rörelser.
• Långsiktigt fokus – Bolagen kan fokusera på strategi utan kortsiktig aktiekurspress.
• Större kontroll – Grundare och större investerare behåller ofta mer inflytande över bolaget och kan därmed påverka bolagets styrning och regelefterlevnad m.m.

Risker:

• Lägre likviditet – Det kan vara svårt att både köpa och sälja aktier när man vill.
• Begränsad insyn – Onoterade bolag har inte samma rapporteringskrav som börsnoterade motsvarigheter och det kan därför vara stora skillnader mellan verkligt värde på bolaget och det pris man som investerare kan köpa eller sälja aktien på.
• Högre risk – Mindre och onoterade bolag har ofta högre affärsrisk och osäkra framtidsutsikter.

Sammanfattning

Aktiemarknaden är en del av finansmarknaden där företag, investerare, börser, banker och tillsynsmyndigheter samverkar för att uppnå bästa resultat i transaktioner och upprätthålla marknadens integritet och kundskydd. För privatpersoner och professionella aktörer är det avgörande att förstå vilka aktörer som påverkar handeln, hur kapital skapas och hur regleringen fungerar för att fatta välgrundade investeringsbeslut oavsett om det gäller noterade eller onoterade aktier.

Generellt så är likviditetsrisken lägre och insynen bättre för noterade aktier jämfört med onoterade motsvarigheter men så länge man som investerare är väl informerad om vilka möjligheter och begränsningar som föreligger så kan båda typer av investeringar ge ett tillfredsställande resultat. Allt beror på vilken riskvilja och målsättning man som investerare har.