Barriäroptioner

Barriäroptioner

En placering i optioner ger investeraren en möjlighet, men ej skyldighet att köpa (köpoption) eller sälja (säljoption) en underliggande tillgång till ett på förhand bestämt pris på ett visst framtida datum. För denna rättighet betalar köparen en premie till säljaren. Barriäroption är samlingsnamnet för en viss typ av optioner, vilka har handlats aktivt sedan 1960-talet i den så kallade OTC marknaden och är därmed en relativt gammal typ av option, för vilken det finns ett flertal utvecklade prisningsmodeller.

Exotisk option

För en vanlig option, så kallad ”vanilla”, beror utbetalningen enbart på priset för den underliggande tillgången på slutdagen. Optioner som inte är ”vanilla” kallas för ”exotiska” och för dessa kan utbetalningen även bero på hur den underliggande tillgången rör sig fram till slutdagen. Barriäroptioner, även kallade ”knock-in” eller ”knock-out” optioner, är en speciell typ av exotiska optioner som har fått sitt namn till följd av att de upphör att existera, alternativt börjar existera, då en på förhand bestämd prisnivå har observerats. I sin enklaste form är barriäroptionen alltså identisk med en helt vanlig option, med den enkla skillnaden att den aktiveras först, eller avaktiveras, när priset på den underliggande tillgången når en viss nivå, den så kallade barriären.

Barriäroptioner med "knock-in" eller "knock-out"

En barriäroption med ”knock-in” blir värd pengar för optionsinnehavaren om den underliggande tillgången når en viss, på förhand bestämd, prisnivå. Detta illustreras enklast med hjälp av följande exempel: En investerare köper en köpoption med ”knock-in” där barriärnivån ligger på 120 SEK och lösenpriset ligger på 100 SEK. På förfallodagen har den underliggande tillgången fortfarande inte kommit upp i barriärnivån, utan slutar på 115 SEK. Trots att underliggande tillgång är upp med 15 procent i förhållande till lösenpriset, förfaller barriäroptionen till värdet noll. Om den underliggande tillgången aldrig når barriären under löptiden blir barriäroptioner med ”knock-in” alltså värdelösa på förfallodagen (den förfaller med andra ord till värdet noll), även om priset på den underliggande tillgången på förfallodagen överstiger lösenpriset. Barriäroptioner med ”knock-out” fungerar tvärtom. Dessa är aktiverade från start och blir värdelösa (”deaktiveras”) om barriärnivån träffas.Om inte barriären träffas så kommer alltså denna typ av option värderas likt en vanlig option på slutdagen.

Varför barriäroptioner?

Sannolikheten att man som investerare gör en vinst på att köpa en barriäroption är, allt annat lika, vanligen lägre än för en traditionell option. I exemplet ovan så förfaller barriäroptionen värdelös även om priset på den underliggande tillgången ligger över lösenpriset. En precis likadan option, men utan någon barriär, skulle ha ett värde på slutdagen. Om man som investerare tror på en kraftig rörelse i den underliggande tillgången är en ”knock-in” option ett billigare sätt att skaffa sig exponering och ger, jämfört med en traditionell option, en högre avkastning på investerat belopp (genom att ge samma utbetalning till lägre insats/optionspris). Tror man som investerare dock på mer begränsade rörelser i den underliggande tillgången så är istället en ”knock-out” option ett billigare alternativ.

Fyra huvudtyper av barriäroptioner

Det finns en stor variation av olika barriäroptioner, men de vanligaste grundtyperna är utformade på fyra olika vis:

• Up-and-In
  Den underliggande tillgången måste stiga till, den på förhand bestämda, barriärnivån för att optionen ska bli aktiverad.
• Up-and-Out
  Om den underliggande tillgången stiger till barriärnivån så förfaller optionen värdelös.
• Down-and-In
  Den underliggande tillgången måste sjunka till barriärnivån för att optionen ska bli aktiverad. 
• Down-and-Out
  Om den underliggande tillgången sjunker till barriärnivån så förfaller optionen värdelös.

Där ”-In” alltså står för ”knock-in” och ”-Out” följaktligen för ”knock-out”. Varje barriärtyp kan ta form av antingen en köp- eller säljoption, vilket alltså ger oss totalt åtta olika barriärtyper. De vanligast använda barriäroptionerna, som delkomponent i strukturerade produkter, är sålda ”Downand-In” säljoptioner. Produkter där dessa typer av barriäroptioner används är exempelvis Indexbevis och Autocalls.

I tabellen nedan listas fördelar och nackdelar med barriäroptioner jämfört med vanliga optioner.

Avläsning av barriärnivån

Vid händelse av att den underliggande tillgången korsar barriären så säger man att ett ”barrier event” har inträffat. Barriäroptioner kan konstrueras med olika frekvens för när barriärnivån avläses. Avläsningsfrekvensen kan vara allt från helt kontinuerlig (även kallad ”Amerikansk barriäroption”), årligen eller enbart vid ordinarie förfall (även kallad ”Europeisk barriäroption”). Ju lägre frekvens, ju lägre blir sannolikheten att optionen kommer att ”knockas”, vilket har en inverkan på priset för optionen. En ”knock-in” option kostar mer ju oftare avläsning av barriären sker, då en mer kontinuerlig avläsning ökar sannolikheten för att den underliggande tillgången befinner sig på, eller har korsat barriären på observationstillfället. För en ”knock-out” option gäller det omvända, alltså att den blir billigare ju oftare som barriärnivån observeras, vilket naturligtvis är en följd av att sannolikheten ökar att optionen förfaller värdelös när barriärnivån avläses oftare. För samtliga exempel nedan, antas en kontinuerlig avläsning av barriärerna.

Barriäroptioner med en begränsad avläsningsperiod

Barriäroptioner kan likaså vara konstruerade med en barriärnivå som bara avläses under en del av den totala livslängden för optionen. Denna typ av barriäroption ger mer flexibilitet än för vanliga barriäroptioner, vilkas barriärer avläses under hela livslängden. För ”knock-in” optioner så medför denna mer begränsade avläsningsperiod ett lägre pris, medan det omvända gäller för ”knock-out” optioner. Anledningen är att sannolikheten minskar för att barriären träffas. I figur 1 nedan återfinns utvecklingen för en underliggande tillgång med en utmärkt barriärnivå. Som synes träffas aldrig barriärnivån under den begränsade avläsningsperioden och hade barriären därför symboliserat en ”knock-in” nivå skulle optionen förfalla värdelös när avläsningsperioden upphört. Om barriären däremot avsåg att föreställa en ”knock-out” nivå, skulle optionen värderas som en vanlig option efter att avläsningsperioden avslutats.

Optioner med dubbla barriärer

En option med dubbla barriärer karaktäriseras, som namnet antyder, av att optionen har två stycken barriärnivåer. En ”knock-out” option med dubbla barriärer är billigare än en ”knock-out” option med endast en barriärnivå, detta eftersom det är större sannolikhet att optionen blir värdelös, vilket inträffar om någon av de två barriärnivåerna träffas. Enligt samma resonemang följer att ju högre volatilitet i den underliggande tillgången, det vill säga ju större kursrörelser, desto lägre blir optionspriset för ”knock-out” optionen med dubbla barriärer.

Värde på slutdagen

Värdet på slutdagen är, precis som för vanliga optioner, tämligen enkelt att utläsa. I figur 2 nedan, visas utbetalningen på slutdagen vid olika slutpriser för den underliggande tillgången. Exemplet visar en ”Up-and-Out” köpoption med ett lösenpris på 50 och en barriär på 80. För att barriäroptionen ska värderas enligt nedan figur är det naturligtvis avgörande att barriären inte har träffats på observationsdatum innan slutdagen. Den tonade linjen visar hur en vanlig köpoption, även denna med ett lösenpris på 50, skulle värderas på slutdagen.

In-out parity

Ett grundläggande samband inom optionsteori är att priset för en vanlig ”vanilla” köpoption kan beräknas då priset är känt för en säljoptionmed samma parametrar, och vice versa. Detta samband – kallat ”put-call parity” – gäller dock inte för barriäroptioner. Däremot existerar ett annat samband som kan vara synnerligen användbart vid prissättning av barriäroptioner, kallat ”in-out parity”. Om en up-and-in köpoption kombineras med en up-and-out köpoption med samma struktur, så försvinner risken att paketet förfaller värdelöst innan slutdagen. Eftersom barriären befinner sig på samma nivå för de två optionerna så skulle en ”knock-out” på den ena optionen innebära en ”knock-in” för den andra. Vi har med andra ord skapat en vanlig köpoption, varför prissambandet kan formuleras enligt följande:

• Köpoption = ”Up-and-In” köpoption + ”Up-and-Out” köpoption
• Köpoption = “Down-and-In” köpoption + “Down-and- Out” köpoption

Sambandet kan även användas med samma villkor även för säljoptioner.

Värdering

I avsnittet om warranter kunde man läsa att vanliga optioner / warranter med fördel värderas med hjälp av Monte Carlo-simulering vid tidpunkter innan slutdagen. Denna metod används vanligen även vid värdering av barriäroptioner. De konstruerade barriärerna gör dock en värdering något mer komplicerad än för vanliga optioner, varför ett stort antal olika prissättningsmetoder används, där flera härleds från Black-Scholes modell. Huvudkomponenterna som vanligen fungerar som indata vid prissättning med hjälp av simulering är samma som för vanliga optioner. Hur dessa parametrar påverkar priset är däremot mer komplext.

Andrahandsmarknad

Värdet på en barriäroption är under hela löptiden beroende av samma faktorer som används när den initialt prissätts. Därför kan en värdering under löptiden avsevärt skilja sig mot vad som kallas det teoretiska slutvärdet för placeringen. Även om den underliggande tillgången har ökat i värde, behöver en barriäroption (med en positiv marknadsexponering) inte nödvändigtvis stigit lika mycket som förväntat i värde. Som exempel, anta att en investerare innehar en ”up-and-out” köpoption med ett lösenpris på 100 och en barriär på 120. Om den underliggande tillgången stiger från 100 till 101 så kommer priset å ena sidan att närma sig ”knock-out” barriären, vilket inte är bra, å andra sidan så behöver den underliggande tillgången ha ett värde på mellan 100 och 120 för att det ska ske en utbetalning på slutdagen. Detta får till följd att den ovan nämnda optionen normalt kommer att öka i värde (positivt delta) när den underliggande tillgången stiger, men bara till en viss nivå, varefter priset sjunker (negativt delta) ju närmre ”knock-out” nivån befinner sig. Barriäroptioner uppvisar normalt ett högt delta (positivt eller negativt) ju närmare barriärnivån som den underliggande tillgången befinner sig. Med andra ord så får små rörelser i den underliggande tillgången, stora effekter i optionspriset.