Finansmarknaden

Introduktion till finansmarknaden 

De finansiella marknaderna, eller finansmarknaden, är precis som andra marknader - en plats där köpare och säljare möts för att handla. Det är ofta fysiska platser där handlarna kan mötas för att byta en viss tillgång, t.ex:

• Aktier på New York börsen (NYSE)
• Råvaror på Chicago börsen (CME)

Det kan också vara elektroniska system där handel inte förekommer fysiskt såsom:

• Nasdaq börsen
• Valutamarknaden

På de finansiella marknaderna kan marknadsaktörer, så kallade handlare, snabbt och enkelt byta tillgångar eftersom alla köpare och säljare normalt finns samlade på en och samma plats.

Marknadsplatserna är strikt reglerade och har specifika regler och bestämmelser för handeln som minskar riskerna för bedrägeri och illegala aktiviteter. Om du till exempel vill köpa naturgas på en reglerad råvarumarknad kan du köpa dina varor utan att behöva inspektera dem eftersom du kan vara säker på att de redan på förhand genomgått flera led av kvalitetskontroller.

Olika delar av finansmarknaden

Finansmarknaden består av flera olika delar:

• Kapitalmarknaden
  • Aktiemarknaden
  • Kreditmarknaden
• Valutamarknaden
• Råvarumarknaden
• Derivatmarknaden

Aktiehandel är det mest välkända sättet att handla på finansmarknaden men valutahandel är den absolut största marknaden räknat på transaktionsvärde. Valutahandeln kallas också valutaväxling, forex eller FX och är världens största finansiella marknad.

Kapitalmarknaden kan också delas in i primär- och sekundärmarknaden. Nyemissioner och nya lån hör till primärmarknaden medan sekundärmarknaden eller andrahandsmarknaden utgör infrastrukturen för investerare att handla med redan existerande värdepapper.

Finansmarknadens funktion

Finansmarknadernas primära funktion är att allokera kapital mellan finansmarknadens aktörer, men det finansiella systemet används till så mycket mer än så:

• Att möjliggöra avräkning och clearing för att underlätta handel.
• Att tillhandahålla en mekanism för sammanläggning av resurser och för att dela upp andelar i olika projekt och företag.
• Att möjliggöra omfördelning av ekonomiska resurser över tid, över gränser och mellan olika sektorer.
• Att tillhandahålla information för att underlätta koordinering och transparens.
• Att skapa förutsättningar för att hantera informationsövertag när den ena parten i en transaktion har information som den andra saknar eller när den ena parten agerar som agent för någon annan.

Handel på finansmarknaden

Enkelt uttryckt innebär handel på finansmarknaden att du köper eller säljer ett finansiellt instrument såsom en aktie eller valuta. Finansiella instrument finns i många olika former och variationer men de vanligaste är:

• Aktier - ägarandel av ett bolag
• Index - det samlade värdet av de bolag som ingår i index
• Fonder - värdepappersfonder och börshandlade fonder (ETF)
• Valutor - olika lokala eller regionala valutor såsom svenska kronan, amerikansk dollar eller euro
• Råvaror - fysiska tillgångar, råmaterial och jordbruksprodukter såsom guld, naturgas eller vete

Företag och enskilda privatpersoner handlar ofta finansiella instrument eftersom de behöver själva tillgångarna. Du ska t.ex. resa från Sverige till Paris och behöver växla kronor till euro. Då handlar du på valutamarknaden. Eller om du har ett fondsparande via din tjänstepension där en viss del av lönen sätts in varje månad i ett antal utvalda fonder. Då handlar du på kapitalmarknaden.

Kapitalmarknaden

Kapitalmarknadens primära funktion är att förbättra effektiviteten i transaktioner. På denna marknad förs de som har behov av kapital samman med de leverantörer som kan tillgodose behovet. Dessa leverantörer avser allt från privata sparare till institutioner med investeringsbehov. Även mäklare finns representerade här. Med anledning av marknadens breda räckvidd är den användbar i de fall ett bolag behöver ta in nytt kapital från investerare.

På kapitalmarknaden kan köpare och säljare handla med obligationer och aktier, eller andra värdepapper. Kort sagt kan man säga att alla transaktioner av värdepapper, med avsikt att resultera i vinst, representeras på kapitalmarknaden. Marknaden ger därför bolag stora möjligheter att samla in medel för både lång- och kortsiktiga strategier.

Vad används kapitalmarknaden till?

Trots att kapitalmarknaden har en tydlig definition är det ett brett begrepp innehållande ett stort utbud av olika produkter och tjänster. För att förenkla kan marknaden delas upp i två olika delar: primärmarknad och sekundärmarknad.

Aktiemarknaden

När ett företag emitterar nya aktier, eller andra värdepapper, till allmänheten för första gången, då gör de det på primärmarknaden. Detta sker ofta i samband med börsnoteringar samt ny- och företrädesemissioner, där teckningsrätter ger bolaget möjlighet till ökat kapital.

Ofta är erbjudanden på den primära marknaden inte riktade till små, privata investerare. Bolagen vill sälja sina aktier inom en så kort tidsperiod som möjligt, och för att den emitterade volymen ska uppnås vänder man sig oftast främst till stora, institutionella investerare.

Den primära marknaden omgärdas av strikt reglering i syfte att skydda investerarna. Exempelvis måste bolaget avge finansiella rapporter till relevant tillsynsmyndighet, som sedan godkänner eller avslår bolagets erbjudande.

På sekundärmarknaden erbjuds de aktier och värdepapper som passerat den primära marknaden. Till exempel tillhör Nasdaq Stockholm sekundärmarknaden. Här kan vem som helst handla värdepapper efter eget tycke och köpa och sälja vid behov.

På primärmarknaden kommer varje aktie till ett förutbestämt pris. På sekundärmarknaden, däremot, kan priserna röra sig upp och ned på kontinuerlig basis. Priset beror oftast på utbud och efterfrågan.

Kreditmarknaden

Kreditmarknaden är en del av kapitalmarknaden där företag, stater och andra aktörer lånar kapital genom att emittera obligationer och andra räntebärande värdepapper. Investerare som köper dessa värdepapper lånar i praktiken ut pengar i utbyte mot en fast eller rörlig ränta under en viss tidsperiod.

Varför sker handel på kreditmarknaden?

Syftet med kreditmarknaden är att koppla samman kapitalbehövande aktörer med investerare som söker stabil avkastning. Företag och stater använder lånat kapital för att finansiera investeringar, expansion eller statliga utgifter, medan investerare kan dra nytta av en jämn kontinuerlig intäkt i form av ränte- eller kupongutbetalningar.

För privata investerare kan kreditmarknaden erbjuda intressanta placeringsmöjligheter, särskilt i en portfölj som balanserar risk och avkastning. Genom att investera i obligationer, företagslån eller andra räntebärande produkter kan man få en stabilare värdeutveckling jämfört med aktiemarknaden. Valet av kreditinstrument beror på risknivå, löptid och emittentens kreditvärdighet.

I osäkra tider kan kreditmarknaden också fungera som en tryggare del av portföljen, särskilt genom investeringar i högkvalitativa obligationer med låg kreditrisk. Samtidigt kan högriskobligationer ge högre avkastning men till en större risk.

Valutamarknaden

Valuta handlas inte bara av enskilda personer och företag utan är också viktigt för finansiella institutioner, centralbanker och myndigheter. Valutahandeln möjliggör internationella affärer och investeringar i och med att företag kan tjäna pengar i en valuta och betala för sina varor och tjänster i en annan valuta.

Det finns ett stort antal marknadsaktörer som handlar valuta, från enskilda spekulanter som försöker göra en snabb vinst, till centralbanker som försöker styra hur mycket av en viss valuta som finns tillgänglig.

De allra viktigaste marknadsaktörerna på valutamarknaderna är de internationella storbankerna som genom sin verksamhet och lokala närvaro exponeras för transaktioner i olika valutor runt om i hela världen.

Varför handlar man valuta?

Det finns i huvudsak två anledningar till att enskilda personer och företag handlar på valutamarknaden:

Spekulation

Merparten av all valutahandel görs för att tjäna pengar. Detta innebär att personen eller institutionen som handlar inte tänker ta emot någon fysisk valuta utan istället bara försöker tjäna på marknadsrörelserna.

Det finns många stora finansiella institutioner som försöker tjäna på de små förändringarna i valutapriserna och det sker därför väldigt mycket valutahandel varje dag. Detta leder till att valutakurserna är några av de mest konstant volatila finansiella marknaderna i världen vilket i sin tur leder till att det finns många möjligheter för spekulanter att tjäna pengar.

Handel av varor och tjänster i olika valutor

Varje gång en transaktion görs mellan två parter från olika regioner måste en valutaväxling ske för att betala för varorna eller tjänsterna. Den här typen av transaktioner sker globalt varje sekund, varje dag.

Trots det stora antalet transaktioner så är mängden växlad valuta ganska liten om man jämför med transaktionerna som görs av de stora spekulanterna. Därför brukar den kommersiella valutahandeln inte ha så stor påverkan på de kortsiktiga marknadskurserna.

Valutahandeln är till skillnad från aktiehandeln en så kallad over-the-counter-marknad (OTC). Det innebär att valutorna växlas direkt mellan två parter, ”over the counter” eller ”över disk”, istället för att handlas på en börs.

Valutamarknaden handlas elektroniskt via ett globalt banknätverk. Det finns ingen central plats utan du kan handla överallt där det finns en valutamäklare. Detta innebär också att du kan handla valuta när som helst under handelstiderna på någon av de största valutacentralerna (i London, New York, Sydney och Tokyo).

Hur handlar man valuta?

Valutapriser anges alltid i par som EUR/SEK, vilket står för euro mot svensk krona. Detta beror på att om du vill köpa en valuta, som euro, måste du köpa den med en annan valuta, som svenska kronan.

När du handlar valuta så KÖPER du en valuta samtidigt som du SÄLJER en annan.

Varje valuta i ett par motsvaras av en kod på tre bokstäver. Oftast står de två första bokstäverna för valutans land/region och den sista bokstaven står för valutans namn. Ett exempel är USD/JPY:

USD står för amerikansk dollar medan JPY står för japansk yen.

Den första valutan i ett par kallas för basvalutan eller den primära valutan. Den andra valutan kallas motvalutan eller andravalutan. Ett valutapris anger hur mycket en enhet av basvalutan kan köpa av motvalutan. Se följande kurs:

EUR/USD = 1,20164

Detta betyder att en euro är värd 1,20164 dollar.

Tror du att basvalutan euro kommer att stärkas mot motvalutan dollar så ska du köpa valutaparet. Detta kallas för att "gå lång". Du kan också sälja paret om du tror att euron kommer att försvagas. Detta kallas att "gå kort".

Råvarumarknaden

Råvarumarknaden är den del av finansmarknaden där råvaror som olja, guld, jordbruksprodukter och metaller handlas. Handeln sker både fysiskt och genom finansiella instrument såsom terminskontrakt, råvaru-ETF:er och certifikat.

Hur handlar man på råvarumarknaden?

Råvarumarknaden fyller flera viktiga funktioner. För producenter, som gruvbolag och lantbrukare, möjliggör marknaden prissäkring genom terminskontrakt, vilket skapar förutsägbarhet i intäkter och kostnader. För investerare erbjuder råvaror en möjlighet att diversifiera portföljen, eftersom råvarupriser ofta rör sig oberoende av aktie- och obligationsmarknaden.

För privata investerare kan råvaror vara ett sätt att skydda kapital mot inflation och valutaförsvagning, eftersom priser på exempelvis guld och olja ofta stiger vid ekonomisk osäkerhet. Investeringar kan göras genom direkt ägande av råvaror, börshandlade fonder (ETF:er), terminer eller certifikat.

Råvarumarknaden är ofta mer volatil än aktie- och kreditmarknaden, vilket innebär både möjligheter och risker. Priser påverkas av faktorer som utbud och efterfrågan, geopolitiska händelser och väderförhållanden.

Derivatmarknaden

Derivatmarknaden är den del av finansmarknaden där finansiella kontrakt, så kallade derivat, handlas. Derivat är värdepapper vars värde är kopplat till en underliggande tillgång, såsom aktier, obligationer, råvaror eller valutor. En innehavare av ett derivat äger inte själva tillgången utan har snarare rätten till värdeutvecklingen i tillgången. Exempel på derivat inkluderar optioner, terminer, swappar och warranter.

Varför handlar man på derivatmarknaden?

Huvudsyftet med derivatmarknaden är att möjliggöra riskhantering, spekulation och effektiv prissättning av tillgångar. Företag och institutioner använder derivat för att skydda sig mot prisförändringar, till exempel genom att säkra växelkurser eller råvarupriser. Investerare kan använda derivat för att öka sin exponering mot en marknad med mindre kapitalinsats eller för att tjäna på både upp- och nedgångar i priser.

För privata investerare kan derivat vara ett sätt att öka avkastningsmöjligheter och hantera risk i portföljen. Exempelvis kan optioner användas för att skapa skydd mot nedgångar i aktier, medan terminer kan användas för att spekulera på prisrörelser i olika tillgångar.

Eftersom derivat ofta är hävstångsprodukter kan de ge stora vinster men också innebära hög risk. Det är därför viktigt att förstå hur derivat fungerar innan man investerar.

Finansmarknadens möjligheter och ansvar

Finansmarknaden erbjuder en mängd möjligheter för olika aktörer – från företag som söker kapital till investerare som vill bygga förmögenhet eller skydda sina tillgångar. Oavsett om man investerar i aktier, obligationer, råvaror eller derivat är det avgörande att ha en förståelse för risker, marknadens mekanismer och hur olika tillgångsslag samverkar.

För att lyckas på finansmarknaden krävs en genomtänkt strategi, riskhantering och ett långsiktigt perspektiv. Marknaden kan erbjuda god avkastning, men den präglas också av volatilitet och osäkerhet. Genom att vara informerad, diversifiera sin portfölj och anpassa investeringarna efter individuella mål och riskaptit kan man skapa bättre förutsättningar för hållbara och framgångsrika investeringar.