Vad är en fond?
Fond är ett samlingsbegrepp över en kollektiv investeringsform där många investerare är med och investerar en andel i ett och samma värdepapper. Man kan säga att en fond är en ”portfölj” av olika finansiella instrument, exempelvis aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden, andelsägarna, och förvaltas av ett fondbolag eller en AIF-förvaltare. Fondandelsägarna får det antal andelar i fonden som motsvarar andelen insatt kapital i förhållande till fondens totala kapital.
Det är viktigt för dig som kund att ta reda på vilka investeringsregler eller fondbestämmelser som gäller för just den specifika fond som du vill investera i för variationen och utbudet är stort. Detta framgår normalt av fondens dokumentation såsom informationsbroschyr och faktablad. Utöver vanliga fonder erbjuds också specialfonder på marknaden. Varje fondbolag och AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder är skyldigt att självmant erbjuda potentiella investerare det faktablad som avser fonden. I faktabladet framgår även fondens risk- och avkastningsprofil där sambandet mellan risk och möjlig avkastning i fonden anges i form av en skala mellan 1 och 7, där 7 innebär högst möjlig avkastning men också högst risk för dig som investerare. Olika slags fonder styrs av olika regelverk och har olika möjligheter i vilka investeringar som de får genomföra.
Vilka olika typer av fonder finns?
Som redan nämnts ovan så finns det en stor variation i olika typer av fonder som erbjuds på marknaden. Vi listar här några av de vanligast förekommande.
Värdepappersfond
En värdepappersfond är den fondtyp som uppfyller det s.k. UCITS-direktivets krav på bl.a. fondbestämmelser och riskspridning. Såväl svenska som utländska värdepappersfonder (som fått tillstånd i sitt hemland inom EES) får, efter anmälan till behörig myndighet, säljas och marknadsföras fritt i samtliga EES-länder.
Värdepappersfonder är normalt det som svenska privatkunder använder i sitt sparande till pension och utgör en betydande del av den svenska sparmarknaden.
Alternativ investeringsfond
Alternativa investeringsfonder (AIF) är en kategori av komplicerade fonder som har friare investeringsregler eftersom förvaltaren kan investera i fler typer av tillgångar och använda olika investeringsstrategier, utan UCITS-direktivets krav på, exempelvis riskspridning. Den som förvaltar en AIF kallas för AIF-förvaltare och ska följa reglerna i AIFM-direktivet. Det är särskilt viktigt för dig som kund att ta reda på vilka investeringsregler som en AIF du avser att investera i kommer att iaktta. Detta framgår av fondens dokumentation såsom informationsbroschyr, prospekt och faktablad.
Alternativa investeringsfonder får inte marknadsföras och säljas fritt till icke-professionella kunder utanför Sverige. På motsvarande sätt måste sådana fonder ha särskilt tillstånd från reglerande myndighet för att marknadsföras och säljas till icke-professionella kunder i Sverige.
Specialfond
Svenska specialfonder är en typ av AIF. De uppfyller delvis UCITS-direktivets krav på bl.a. fondbestämmelser och riskspridning men har fått tillstånd att på ett eller flera sätt avvika från reglerna i UCITS-direktivet. Det är särskilt viktigt för dig som kund att ta reda på vilka investeringsregler som en svensk specialfond du avser att investera i kommer att iaktta. Detta framgår av fondens informationsbroschyr, prospekt och faktablad. Svenska specialfonder får inte marknadsföras eller säljas fritt till icke-professionella kunder utanför Sverige.
Börshandlad fond
En börshandlad fond eller ETF är en fond som handlas direkt över börsen och som utgör en underkategori till samlingstermen ETP (Exchange Traded Products) Information om dessa placeringar finner du i vårt utbildningsavsnitt "Börshandlade placeringar" som ni finner här: Börshandlade placeringar - Strivo
Övriga liknande värdepapper som inte är fonder
Ett vinstandelslån eller vinstandelsbevis är ett skuldebrev som ibland kan liknas vid en fond men som styrs av helt andra regelverk. I vinstandelslån är räntan helt eller delvis beroende av vinsten eller utdelningen i bolaget. Vinstandelslån kan ibland vara konvertibelt till aktier. Innehavaren beskattas normalt för kapitalvinst och ränta på lånet efter samma regler som gäller för aktier.
Ett kapitalandelslån är ett lån där det belopp som ska återbetalas helt eller delvis är beroende av bolagets ekonomiska resultat. Aktiebolag kan låna upp pengar och koppla villkoren för återbetalningen till bolagets utdelning eller vinst.
Värdepapperstypen kan i flera fall vara klassificerad som komplicerade värdepapper vilket ställer större krav på att man är väl informerad om möjligheter och risker. Såväl kapitalandelslån som vinstandelslån behandlas enligt kapitalvinstreglerna på samma sätt som aktier beroende på att avkastningen är på samma sätt som aktier kopplad till bolagets ekonomiska resultat. Lånen är en slags blandning mellan skulder och aktier och regleras, till skillnad från bolagets normala skulder, i aktiebolagslagen. Innan en investering i ett vinstandelslån eller kapitalandelslån bör man ta del av informationsbroschyr och prospekt samt konsultera en skattejurist.
Andelar av en fond
Du kan köpa eller lösa in andelar i olika slags fonder på lite olika sätt. Andelarna i en fond kan köpas och lösas in genom värdepappersbolag som distribuerar andelar i fonden eller direkt hos fondbolaget. Vissa fonder handlas dagligen eller månatligen medan andra fonder kan ha förutbestämda tidpunkter då fonden är ”öppen” för köp och inlösen, varför det inte alltid är möjligt med regelbunden handel.
Ett fondbolag kan i vissa undantagsfall stänga eller senarelägga handeln med andelarna i en fond. Det innebär att om du lagt en köp- eller inlösenorden kommer ordern inte utföras förrän handeln med fonden är i gång igen. För att få stänga en fond för handel krävs det att det finns ”särskilda omständigheter” eller ”särskilda skäl”, exempelvis att en marknad fungerar otillfredsställande så att en fond får likviditetsproblem. Ett fondbolags möjlighet att stänga en fond för handel ska framgå av fondens fondbestämmelser.
Andelarnas aktuella värde beräknas regelbundet av fondbolaget och baseras på kursutvecklingen av de finansiella instrument (tillgångarna) som ingår i fonden. Det kapital som investeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att du som investerare får tillbaka hela det insatta kapitalet. För fonder med en basvaluta annan än SEK tillkommer en valutarisk vid handel av fondandelar.
Olika typer av tillgångsklasser
Olika fonder har olika investeringsinriktning. Med investeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden investerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av investeringsinriktningar för fonder. Utöver dessa finns det även fonder som investerar i speciella branscher, marknader och regioner.
Aktiefonder
I aktiefonder investeras allt eller huvudsakligen allt kapital i aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Förvaltningen av fonden sker efter analys av förväntningar om framtida marknadsutveckling och andra kriterier som förvaltaren satt upp för den specifika fonden.
Att investera i en aktiefond, som har investerat i flertalet olika aktier, minskar den bolagsspecifika risken för investeraren jämfört med risken för aktieägaren som direktinvesterar i en eller i ett fåtal aktier. Därutöver slipper andelsägaren att själv välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta.
Räntefonder
I räntefonder investeras allt eller huvudsakligen allt kapital i obligationer eller räntebärande instrument. Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder: investering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av förväntningar om framtida ränteutveckling samt andra relevanta kriterier.
Blandfonder
I blandfonder kan kapitalet investeras i såväl aktier, ränterelaterade instrument som andra fonder. Normalt kan förvaltaren växla mellan hög eller låg andel aktier i fonden för att hantera risknivån i fonden.
Indexfonder
I indexfonder förvaltas inte fondkapitalet aktivt, utan kapitalet investeras istället i finansiella instrument som följer sammansättningen i ett visst bestämt index. Sådan förvaltning kallas passiv förvaltning och förvaltaren väljer normalt inte allokeringen efter egen analys utan förlitar sig på ett på förhand bestämt index.
Fond-i-fond
I fond-i-fonder investeras kapitalet i andra befintliga fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att investera i flera olika fonder. En investerare kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika investeringsinriktningar och risknivåer. Man bör vara uppmärksam på att avgifter kan utgå i flera led när man investerar i en fond-i-fond och därför är det viktigt att noggrannt läsa igenom dokumentation såsom marknadsföringsbroschyr och faktablad innan investering.
Övriga fonder
Hedgefonder är AIF:er med mycket fria investeringsregler, som kan ge förvaltaren möjlighet att investera i fler typer av tillgångar och använda i stort sett vilka investeringsstrategier som helst. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden kan en hedgefond vara en fond med hög risk, då hedgefonder ofta är högt belånade.
Skillnaderna är dock stora mellan olika hedgefonder och det finns även hedgefonder med låg risk. Tanken med hedgefonder är att investerare ska kunna få avkastning oavsett om marknaderna går upp eller ner. Investeringsinriktningen kan vara allt från aktier, valu-tor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av t.ex. räntor och/eller valutor).
Hedgefonder använder sig ofta av derivatinstrument i syfte att öka eller minska fondens risk. Blankning är också ett vanligt inslag. Det är därför extra viktigt att vara väl informerad när man funderar på att investera i den här typen av fond eftersom förutsättningarna kan förändras snabbt.
Sammanfattning
Investeringar innebär alltid en viss risk och det är viktigt att man som investerare har koll på vilka olika risker och möjligheter som ges för det specifika värdepappret.
Väljer man fonder med låg risk kan man förvänta sig små kurssvängningar, både upp och ner. Det innebär en lägre risk för förluster men också en mindre möjlighet att få hög avkastning.
Prioriterar man istället möjligheten till hög avkastning även om det innebär att värdet på sparandet kan variera kraftigt under investeringstiden kan man välja fonder med högre risk.
Det är särskilt viktigt att vara väl informerad om bland annat investeringsinriktning, målsättning och risk när man funderar på att investera i komplicerade fonder då dessa lyder under andra regler än vanliga värdepappersfonder.